Händel 503 här den 4 år äldre *Matthesons förtrogne. Denna vänskap slutade dock med en duell mellan Mattheson och H., som sånär hade slutat olyckligt för den senare. För Hamburg skrev H. en passion till text av Postel (1704), 4 tyska operor (Almira, 1705, Ner o, 1705, Daphne, 1708, och Florindo, 1708). Innan de båda senare operorna hade blivit uppförda (de båda tidigare hade gjort stor succé till förargelse för teaterns kapellmästare, den geniale men moraliskt undermålige *Keiser) hade H. redan lämnat Hamburg och tillsammans med Agostino *Steffani rest till Florens (1706), som han sommaren 1707 utbytte mot Rom, där han träffade samman med Corelli och Dom. Scarlatti, och återvände hösten s. å. till Florens för att uppföra sin opera Rodrigo. Sommaren 1708 reste han tillsammans med *Scar-latti far och son (Alessandro och Do-menico) till Neapel (skrev där verkningsfulla solokantater), återvände 1709 till Rom och hösten s. å. till Venedig för att uppföra sin opera Agrippina. I Rom hade H. blivit mottagen i Arkadernas akademi, för vilken han skrev oratoriet La resurre-zione, och umgicks överhuvud taget i de bästa kretsar. I kardinal Ottobonis hus uppförde han ännu ett oratorium: Il trionfo del tempo. Det är möjligt, att H. redan före sin resa till Hamburg 1703 hade varit påtänkt ss. hovkapellmästare i Hannover. Under vistelsen i Italien tycks underhandlingarna med Hannover ha lett till resultat, men först efter ett besök i födelsestaden Halle och en resa till London tillträdde han platsen hösten 1711. I London hade han då gjort lycka med sin opera Rinaldo. Vistelsen i Hannover blev kort (här skrev han endast smärre verk och några oboekonserter) och 1712 var han åter i London. Hans båda följande operor II pastor fido och Teseo gjorde föga lycka, däremot vann han en varaktig framgång med sitt Te Deum till firande av freden i Utrecht, där H. medvetet anknyter till nationell engelsk stil (närmast Purcell). Av drottning Anna erhöll han nu ett årligt anslag (200 pund) men råkade därigenom komma på spänd fot med sin tidigare herre kur- 504 -------- fursten av Hannover (Englands blivande tronföljare, sedermera Georg I), med vilken han först efter drottningens död åter försonades och återinsattes i sin gamla ställning ss. hans hovkomponist. 1715 uppfördes i London operan Amadigi di Gallia; året därpå följde han konung Georg till Hannover, där han komponerade sitt sista verk till tysk text, en passion till text av Brocke. Äter i London skrev han för hertigen av Chandos 2 Te Deum och 12 anthems, det lilla oratoriet Acis e Galathea och sitt första stora engelska oratorium Esther. Då Royal academy of music stiftades 1719 fick H. där en ledande ställning. För att engagera de bästa tillgängliga sångarkrafter reste han till Dresden och Italien. Vid detta tillfälle sökte J. S. Bach kontakt med honom i Halle men kom en dag för sent. Högbarockens båda största mästare träffades aldrig personligen. 1720 utkom hans Suites de pièces pour le clavecin (hos Walsh). För Haymarket Opera, som stod under akademins ledning, skrev H. under de följande åren operorna Radamisto (1720), som var teaterns andra program, Muzio Scevola och Floridante (1721), Ottone och Flavio (1723), Giulio Cesare och Tamerlano (1724), Rodelinda (1725), Scipione och Alessandro (1726), Admeto och Ric-cardo I (1727) samt Siroe och Tolomeo (1728). Med dessa operor vann H. stor framgång, inte bara i England utan även i Frankrike, Tyskland och Italien. 1728 skrevs också ett anthem till Georg II:s kröning. De stora konstnärliga framgångarna medförde avund hos H:s italienska medtävlare (Bononcini och Ariosti), därtill kom svåra stridigheter med operaföretagets sångkrafter (bl. a. Faustina Bor-doni-Hasse) och verkan av Gays och Pepuschs operaparodi The beggar’s opera, och 1728 upplöstes akademin på grund av ekonomiska svårigheter. För att skaffa nya sångare till en rekonstruktion av företaget reste H. 1729 till Italien, där han återupplivade bekantskapen med den neapolitanska operaskolan, som nu stod på sin högsta konstnärliga höjd (med Dom. Scarlatti som ledande personlighet). Den nya akademin började sin