615 Kuplett—Kuula 616 Serge Alexandrovitj Kussewitzky. dershausen, Essen och Halle, dirigerade 1900—01 vid operan i Madrid, 1902—05 i Frankfurt a/M, 1905—06 vid Krolloper i Berlin, 1906 i Nurnberg och 1907—12 vid Berlins filhar-moniska orkester. Från 1912 verkade han i U. S. A. (Boston, Cincinnati m. fl. platser), där han på grund av sin tyska patriotism internerades 1917, var 1920—27 ledare för symfonikonserterna i Königsberg (generalmusikdirektor 1922) och 1928—32 ledare »för Berliner Sinfonie-Orches-ter. 1933 dirigerade han tillsammans med *Furtwängler konserterna vid Brahms-jubileet i Wien men blev därefter på grund av sin judiska börd hindrad att vidare utöva sin konst. Sina erfarenheter av en 40-årig dirigentverksamhet nedlade han i ett arbete Ueber das Dirigieren (i manuskr. hos Sven E. Svensson). Kuplett, c o u p 1 e t (fra.), under medeltiden solistiska strofer, som i ballatan och rondeaun sammanknöt de refrängartade körstroferna, i det instrumentala rondot de mellan rondo-temat inskjutna mellansatserna, i sångspelet och operetten ett solistiskt sångstycke med vitsigt 1. satiriskt innehåll. Ku'rwenal, (bas-)barytonparti i Wagners musikdrama *Tristan och Isolde. Kurth, Ernst, f. 1/6 1886, österrikisk-schweizisk musikforskare, stu derade vid universitet i Wien (G. *Adler), där han 1908 blev dr phil. på en avhandling Der Stil der Opera seria von Gluck bis zum Orfeo, verkade som teaterkapellmästare och musiklärare till 1912, då han blev docent i Bern (1920 extra ord., 1927 ord. prof.). Bland hans många betydande arbeten har Grundlagen des Unearen Kontrapunkts, Einführung in Stil und Technik von Bachs melo-discher Polyphonie (1917), Die ro-mantische Harmonik und ihre Krise in Wagners Tristan (1920), A. Bruck-ner (2 bd, 1925), Musikpsychologie (1930) haft stor betydelse för vår tids musikaliska tänkande. Kussewitzky, Ser ge Alexandro-vitj, f. 13/6 1874, rysk dirigent, var från sin debut 1896 ansedd som samtidens bästa kontrabassist och har komponerat verk för detta instrument, hade redan vid 12 års ålder framträtt som dirigent, bildade 1909 en egen orkester och ett musikförlag för utgivning av moderna ryska verk (*Skr jabin, *Stravinskij, *Prokofiev m. fl.), konserterade med sin orkester i stora delar av Ryssland, var 1920 verksam i Paris vid Stora operan, 1921—24 i England, Italien, Spanien och Frankrike och är sedan 1924 dirigent vid Boston sinfony orchestra. K., som när det gäller modern och romantisk musik (spec. rysk) står i främsta ledet bland vår tids orkesterledare, har gästdirigerat i Stockholm, tidigare även framträtt som kontrabas-virtuos i Sverige. Kuula [ko'-], T o i v o, 1883—1918, finsk tonsättare, studerade vid konservatoriet i Helsingfors, senare även under Enrico Bossi i Bologna, Hans Sitt i Leipzig och Marcel Labey i Paris, var från 1910 orkester ledare i Oulu, 1913—14 andre dirigent vid Helsingfors filharmoniska orkester och därefter kapellmästare vid stads-orkestern i Viborg. K. tillhörde de mest begåvade finska tonsättarna av yngre generation. Han har komponerat orkesterverk (österbottniska sviter m.m.), kammarmusik (pianotrio A-dur op. 7, 1910, violinsonat e-moll m. m.) och pianostycken, körverk med orkester och a cappella samt sånger.