657 Lied ohne Worte—Lilja 658 många andra. •— Litt.: H. Kretsch-mar, Geschichte des neuen deutsehen L.-es I (från H. Albert till Zelter, 1913), Das deutsche L. seit Schumann (18S1, Gesammelte Aufsätze I), Das deutsche L. seit dem Tode Wagners (1897), O. Bie, Das deutsche L. (1926), H. H. Rosenwald, Das deutsche L. zwischen Schubert und Schumann (diss. 1929). Lied ohne Worte (ty., fra. Chant sans paroles), hos Mendelssohn och senare romantiker vanlig benämning på litet karaktärsstycke för piano (1. annan besättning). Liedbeck, Sixten, f. 1916, tonsättare, studerade komposition och kontrapunkt för M. Melchers vid konservatoriet i Stockholm samt vid Lisztakademin i Budapest för Kodåly. Han är f. n. verksam som repetitör vid Kungl. Teatern. Av hans verk har uppförts i radio svit för 2 pianon, svit för flöjt och piano samt fantasi för flöjt och harpa (komp. 1942). Liedbergius, Anna Camilla Kirsten (f. Rasmussen och gift med Sixten L.), f. 1/6 1914, pianist, bedrev studier vid konservatoriet i Stockholm (Olof Wibergh) och senare för Algot Haquinius, har medverkat vid kammarmusikaftnar och som solist med orkester, har även framträtt som sångerska vid kyrkokonserter och spelade den kvinnliga huvudrollen i Or-landinis intermezzo Spelaren på Skansen 1938. Liedbergius, Sixten Hjalmar, f. 17/6 1904, konsertsångare (basbaryton), blev efter universitetsstudier i Upsala elev vid konservatoriet i Stockholm 1928—32 (Torsten Lennartsson och John Forsell), fortsatte sina studier i Berlin för H. Weissenborn, i München för J. Forchhammer och i Milano för F. Capri och A. Bertini. Som student medverkade han ofta som solist vid O. D:s konserter, har senare givit romansaftnar samt varit solist vid kammarmusikaftnar och orkesterkonserter. L. är sedan 1932 verksam som pedagog i Stockholm och Upsala. Han är gift med Camilla L. Liedform (ty.), den enklaste av alla de homofona (symmetriska) formerna. L:en kan bestå av en enda åtta-1. sextontaktig period (odelad 1.) och förekommer då endast i strofvisan (t. ex. sv. koralb. nr 63). Oftare är den två-1. tredelad med schemat a-b (sv. koralb. nr 21), a-a-b (sv. koralb. nr 51), a-b-a 1. a-a-b-a (sv. koralb. nr 265) samt a-b-c 1. a-a-b-c (sv. koralb. 297). Dessa enkla schemata kan naturligtvis varieras i det oändliga. -— L.-en har blivit utgångspunkten för de flesta av de större instrumentala formerna ss. den sammansatta *dansformen, *rondo-och *sonatformerna. I sin tvådelade form kan l.-en vara identisk med *bar-formen. Ligatu'r (fr. lat.), ”bindning” i en stämma från obetonad till betonad taktdel (alltså detsamma som *syn-kop), medför antingen *förhållning (a), *föruttagning (b) 1. överbindning mellan två konsonanser (c) : I *koral- och *mensuralnotation betyder 1. sammanbindning av flera sammanhörande noter till en legato-figur. Lilienberg, Eva Agnes Mariana, f. 16/11 1913, sångerska (sopran), utbildades av sin moder Davida *Hesse-L., Joseph Hislop (vid konservatoriet i Stockholm) och Herta Dehmlow i Berlin, har givit konserter i bl. a. München, Berlin och Malmö, framträtt ss. romanssångerska i radio och som solist med orkester (bl. a. i Skapelsen) samt på scenen (operettroller på Oscarsteatern). Lilja, Bernhard Josef, f. 2/1 1895, tonsättare och pedagog, erhöll sin utbildning vid konservatoriet i Stockholm (organistexamen 1917) och fortsatte sedan sina kompositionsstu-dier för E. Ellberg samt har företagit studieresor i Tyskland, Österrike och Italien. Han är sedan 1918 verksam som pedagog i Stockholm, från 1928 vid konservatoriet i Stockholm (musiklära och 1931-—37 piano), frän 1933 vid Richard Anderssons musikskola och från 1936 vid operaskolan. L. är ingen mångskrivare, men de verk han låtit uppföra vittnar om kultur, sinne för form och en utpräglad stilkänsla. Här må av dem nämnas