- Project Runeberg -  Bonniers illustrerade musiklexikon /
705-706

(1946) [MARC] Author: Sven E. Svensson, Erik Noreen - Tema: Reference, Music
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madrigal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

705 Madrigal—Maestro 706 samt den. även i Sverige framförda operan österbottningar (1924). Madriga'1 (it. madrigale), dels en ur trubadurernas pastoreller uppkommen form (behandlades från 1300-talet flerstämmigt inom den italienska ars nova), dels under senrenässansen vanlig a-cappella-sång, uppkommen ur den italienska körvisan frottola, ofta tonmålande (jfr Madri ga -1 i s m) med profan, mera sällan andlig text. Ursprungligen homofon, känslosam och ofta fyrstämmig (hos Festa, Arcadelt och Verdelot) utvecklar sig m.-en hos Willaert till allt större konstmässighet, blir dessutom i form och innehåll alltmera subjektiv för att slutligen hos Marenzio, Ge-sualdo och Monteverdi bli ett experi-mentalfält för nya melodiska, harmoniska och tonmålande uttrycksmedel, t. ex. inom operan. Mot slutet av 1500-talet upptogs m.-en även av engelska (Bird, Dowland, Morley, Gibbons m. fl.), nederländska (Lasso o. a.) och tyska (Schütz, Hassler etc.) tonsättare. — I nytryck har m.-er utgivits av L. Torchi (L’arte musicale in Ita-lia, bd 4) ; dessutom är ett urval av Marenzios m.-er utgivna av A. Ein-stein, Monteverdis 6 av Malipiero, vartill kommer The English madrigal school (utg. av Fellowes, 36 bd, 1913 ff.), ett urval m.-er utg. av Barclay Squire hos Breitkopf & Härtel), Schütz’ m.-er i samlingsupplagan bd 9 (utg. av Ph. Spitta), Hasslers m.-er i DTB 11,1 (utg. av R. Schwartz), Lassos m.-er i Gesamt-Ausgabe. — L it t.: A. Einstein, Das M. (Gany- Leevi Madetoja. med 1921), Fellowes, English m. com-posers (1921), O. Becker, Die eng-lischen Madrigalisten (diss., 1901), P. Wagner, Das M. und Palestrina (Vierteljahrsschrift für Musikwissen-schaft 8), R. Schwartz, H. L. Hassler unter dem Einfluss des italienschen M.-s (ibid. 9), Th. Kroyer, Anfänge der Chromatik im italienischen M. des 16. Jahrhundertq (1902), Ch. K. Scott, M. singing (2 uppl. 1931). Madrigalism, melodisk skildring av ett textord (se notex. nedan). Maestro (it. av lat. magister) ”mästare”, hög examen vid vissa italienska konservatorier. M. di c a p-pe 11 a kapellmästare, M. al cembalo generalbasspelare, M. d e i p u 11 i ledare av gosskör. 23. —■ Musiklexikon. Madrigalism.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free