Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Madrigal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Madrigal—Maestro
706
samt den. även i Sverige framförda
operan österbottningar (1924).
Madriga'1 (it. madrigale), dels en
ur trubadurernas pastoreller
uppkommen form (behandlades från
1300-talet flerstämmigt inom den italienska
ars nova), dels under senrenässansen
vanlig a-cappella-sång, uppkommen
ur den italienska körvisan frottola,
ofta tonmålande (jfr Madri ga
-1 i s m) med profan, mera sällan
andlig text. Ursprungligen homofon,
känslosam och ofta fyrstämmig (hos
Festa, Arcadelt och Verdelot)
utvecklar sig m.-en hos Willaert till allt
större konstmässighet, blir dessutom
i form och innehåll alltmera subjektiv
för att slutligen hos Marenzio,
Ge-sualdo och Monteverdi bli ett
experi-mentalfält för nya melodiska,
harmoniska och tonmålande uttrycksmedel,
t. ex. inom operan. Mot slutet av
1500-talet upptogs m.-en även av engelska
(Bird, Dowland, Morley, Gibbons
m. fl.), nederländska (Lasso o. a.) och
tyska (Schütz, Hassler etc.)
tonsättare. — I nytryck har m.-er utgivits
av L. Torchi (L’arte musicale in
Ita-lia, bd 4) ; dessutom är ett urval av
Marenzios m.-er utgivna av A.
Ein-stein, Monteverdis 6 av Malipiero,
vartill kommer The English madrigal
school (utg. av Fellowes, 36 bd, 1913
ff.), ett urval m.-er utg. av Barclay
Squire hos Breitkopf & Härtel),
Schütz’ m.-er i samlingsupplagan bd
9 (utg. av Ph. Spitta), Hasslers m.-er
i DTB 11,1 (utg. av R. Schwartz),
Lassos m.-er i Gesamt-Ausgabe. —
L it t.: A. Einstein, Das M. (Gany-
Leevi Madetoja.
med 1921), Fellowes, English m.
com-posers (1921), O. Becker, Die
eng-lischen Madrigalisten (diss., 1901),
P. Wagner, Das M. und Palestrina
(Vierteljahrsschrift für
Musikwissen-schaft 8), R. Schwartz, H. L. Hassler
unter dem Einfluss des italienschen
M.-s (ibid. 9), Th. Kroyer, Anfänge
der Chromatik im italienischen M.
des 16. Jahrhundertq (1902), Ch. K.
Scott, M. singing (2 uppl. 1931).
Madrigalism, melodisk skildring
av ett textord (se notex. nedan).
Maestro (it. av lat. magister)
”mästare”, hög examen vid vissa
italienska konservatorier. M. di c a
p-pe 11 a kapellmästare, M. al
cembalo generalbasspelare, M. d e i
p u 11 i ledare av gosskör.
23. —■ Musiklexikon.
Madrigalism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0361.html