835 Nygren—Ny saklighet 836 i Häverö kyrka, Upland, den äldsta avbildningen utanför Sverige i M. Agricolas Musica instrumentalis deuesch (1528). N. är ännu i bruk i Uplands vallonbygder. Den förekommer i flera olika typer och har under tidernas lopp undergått vissa förändringar i byggnad och stämning. I våra dagar har förbättringar företagits av ännu verksamma spelmän (K. Bohlin, Th. Zetterström, O. Tallberg, Erik Sahlström m. fl.), bl. a. har stallet rundats, varigenom man når den fördelen, att bordunerna endast behöver klinga med, där de har harmonisk betydelse. Vissa tendenser tyder på att den tidigare alltid använda bågstrå-ken kommer att utbytas mot en stråke med inåtböjd stång. — L i 11.: K. P. Leffler, Om nyckelharpospelet på Skansen (1899); C. Claudius, Die schwedische Nyckelharpa (i Berichte der IMG). Nygren, Karl August, f. 27/7 1876, pedagog, utbildades vid konser-vatoriet i Stockholm, där han avlade sina examina. Har även företagit ett flertal studieresor på kontinenten. Vid Dramatiska teaterns elevskola var N. anställd som lärare i talteknik 1916—26 oeh har givit kurser och hållit föreläsningar i sitt fack för lärarföreningar och inom ABF på ett flertal platser i landet. N. grundade 1914 Klosters röstskola och 1934 Klosters folkliga högskola för sång. Han har skrivit Om rösten i tal och sång (1 1941, 2 1942, 3 1943). Nygren, Karl Johan Åke, f. 17/2 1908, sångpedagog, elev vid konserva-toriet i Stockholm 1927—32, där han avlade sina examina. Har studerat för sin släkting Karl *Nygren, Leo Barczinsky och vid Statens Institut for Talelidende i Hellerup, Danmark. N. har framträtt som lärare, recita-tör och tonsättare och leder jämte Karl Nygren Klosters röstskola, Alvesta, föreläser i talteknik och välläsning vid Stockholms högskola samt är anställd som musiklärare i Palmgrenska samskolan i Stockholm. N. har uppträtt som recitatör i radio, Folkbildningsförbundet och ABF. Nyman, Alf Tor, f. 12/3 1884, filosof och musikskriftställare, blev fil. dr 1914, musikrecensent i Stockholms Dagblad 1915—18, docent i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet 1918, professor 1929, musikrecensent i Sydsvenska Dagbladet 1920—26, har jämte avhandlingar och uppsatser i filosofiska och psykologiska ämnen även publicerat Musikalisk intelligens (1928) samt tidskriftsuppsatser i musikestetiska ämnen. Nyqvist, Yngve Frej, f. 3/4 1880, opera- och operettsångare (baryton), fick sin första sångundervisning av modern (sångerskan Tony Bont-zelle) och senare för Oscar Lomberg, fick 1902 anställning hos Albert Ranft och 1903 vid Axel Lindblads opera-comique-sällskap och 1905 vid den då nybildade Operaturnén. Han har senare varit engagerad vid bl. a. Södra och Folkteatrarna i Stockholm och även vid en mängd turnéer med bl. a. Naima Wifstrand, Sigurd Wallén och Ernst Rolf. Roller: Wun Hi i Geishan (debut), Prins Pietro i Boccaccio, Es-camillo i Carmen, Menelaus i Sköna Helena, Bazil i Barberaren i Sevilla, Ivan i Tiggarstudenten och Ståuros i Furstebarnet. Nyryska skolan se Ryssland, Balakirev, C. C u i, M. Mussorgskij, Borodin, Rim-skij- K orsako v, S t r a v i n -ski j. Ny saklighet (ty. Eeue Sachlich-keit) är en av de musikaliska rörelser, som i vår tid uppkommit ss. en reaktion mot 1800-talets *romantik. Inom musikskapandet yttrar sig denna rörelse dels i en återgång till små besättningar (mot högromantikens jätteorkestrar) , till strängt polyfona former (*motett, *ricercare, *fuga, *pas-sacaglia etc.) och därmed också till den kontrapunktiska stilen. Denna reaktion mot den romantiska klang-ligheten och i synnerhet mot impressionismen var säkerligen nödvändig men har i vissa extrema, särskilt kyrkomusikaliska, kretsar drivits så långt, att man negerar all harmonik, d. v. s. man avstår från innehållet till förmån för den yttre formen och den melodiska linjen. — Från utförandets synpunkt har den n.-a s.-en medfört större ”nottrohet” och hänsyn till den musikaliska grundtexten liksom även till tidstrogen uppförandepraxis och