951 Raff— Ralf 952 bert och Tjajkovskij blivit hela svenska folkets egendom, och breda folkskikt har grundlagt en fördjupad musikkultur antingen genom att jämsides med lyssnandet bedriva allvarliga systematiska studier 1. att gå den kanske mera gemytliga vägen med musikaliska gissningstävlingar, kåserier och lättfattliga föredrag som övergång. Bevisligen ha många lättfärdiga musiklyssnare utan allvarligare avsikter så småningom övergått från enklare dragspels-, jazz- 1. annan underhåll-ningsmusik till värdefullare musikaliska upplevelser. R.-utsändningar har pågått i Sverige sedan 1923. Från 1925 har A.-B. Radiotjänst monopol på radiosändningar för allmänheten. Enligt statistiken för år 1944 upptog musikprogrammen 45,2 % av hela sändningstiden. Av denna ägnades endast 2/3 åt underhåMningsmusik (modern dansmusik upptog 2,8 % av hela sändningstiden). De mest spelade tonsättarna var Mozart (32,5 timmar), Beet-hoven (28,6 timmar) och Lehår (23,2 timmar); av svenskar Sven Sköld (22,8 ), Peterson-Berger (14,2) och Alfvén (9,9 timmar). — Chef för Radiotjänsts musikavdelning är Natanael Broman, som vid sin sida har två intendenter (Per Lindfors och Nils Castegren). Raff, Josef Joachim, 1822—1882, schweizisk-tysk komponist, var först folkskollärare i Würtemberg, fick sina första kompositioner tryckta på Men-delssohns rekommendation, uppmuntrades även av Liszt, vilken han följde på en konsertresa till Köln, där han sökte skapa sig en existens som musiker, hade för avsikt att studera för Mendelssohn, ehuru denna plan gick om intet genom dennes död. Efter att förgäves ha sökt slå sig fram på olika orter (bl. a. Stuttgart) följde han 1850 Liszt till Weimar, verkade därifrån ivrigt för nytyskarna, skrev artiklar i tidskrifter (Cecilia, Neue Zeitschrift für Musik, där han publicerade Zur Wagnerfrage, 1854), fick här även sin opera Alfred uppförd (1851), var 1856 —77 pianolärare i Wiesbaden och verkade därefter som direktör för Hochs konservatorium i Frankfurt a/M. Från 1859 var han gift med skådespe lerskan Doris Genast (1826— 1912). R:s utomordentligt rika produktion (över 300 verk, förteckning av A. Schäfer 1886) visar inflytanden av Schumann och Liszt. Trots stora förtjänster (melodirikedom, fantasifull harmonik och formfulländning) har endast enstaka verk överlevt honom, t. ex. 6 Alorceauæ de salon för violin och piano (med Cavatina, Mar-cia, Scherzino m. m.), Fée d’amour för violin och orkester (ny upplaga av J. Manén) och några pianostycken. Han har f. ö. skrivit operor, oratorier, kantater och andra körverk, 11 symfonier, uvertyrer, konserter för olika instrument, sviter och annan orkestermusik, kammarmusik, talrika pianostycken och sånger. — L it t.-, biografi av hans dotter Helene R. (1925); R. Gandolfi, La musica di G. R. (1904). Ragnarök (Götterdämmerung), musikdrama av Wagner till egen text (sv. övers, av Sigrid Elmblad), uppf. f. f. g. i Bayreuth 17/8 1876, i Stockholm 28/2 1907. R. utgör det avslutande (fjärde) helaftonsdramat i festspelet *Nibelungens ring. Ragtime [räggtajm] (eng.), amerikansk modedans från ca 1910, är rytmiskt nära besläktad med den senare uppkomna foxtrott, har alla-brevetakt och ca 108 räkneenheter i minuten. Raito, Väinö, f. 15/4 1891, finsk komponist, studerade vid Helsingfors’ musikinstitut, i Moskva (1916—17) och i Tyskland, har skrivit expressionistiska tondikter för orkester (Fantasia estatica, Antigone, Nocturne, Månsken på Jupiter m. m.), symfonier, pianokonsert op. 6, Poem för violoncell och orkester, stråkkvartett, pianokvintett, violinsonat m. m. Ralf, Einar Christian, f. 24/7 1888, konsertsångare (tenor), körledare och konservatoriedirektör, blev efter studentexamen elev vid konservatoriet i Stockholm, där han 1915 avlade sina examina, blev 1921 kantor i Katarina kyrka, 1926 musiklärare vid Katarina realskola, 1931 lärare i körsång och körd iriger ing vid konservatoriet, 1936 Skolöverstyrelsens musikkonsulent samt 1940 direktör vid musikhögskolan. Han blev 1917