963 Rantzén—Rasse 964 tetet och konservatoriet i Helsingfors och har senare studerat musik i Berlin, Wien och Paris, var 1925—32 lärare i teori och musikhistoria vid konservatoriet i Viborg och blev 1938 professor i musik vid universitetet i Helsingfors. Han har komponerat symfonier, kammarmusik, en promotions-kantat, solo- och körsånger samt baletten Kirsikankukkia. Rantzén, Torsten Lennart, f. 6/10 1889, tonsättare, var elev vid konservatoriet i Stockholm 1907—12 och avlade där sina examina samt var organist i Ähus 1912—22. Från 1922 är han organist i Alingsås stadsför-samling, sedan 1923 även musiklärare i samrealskolan. Han är även för-bundsdirigent i Västergötlands sång-arförbund, dirigent i Alingsås musikförenings orkester, manskör och kyrko-kör. Han har komponerat kantater och andra körverk, piano- och violinstycken och har utgivit 7 häften romanser. Raphael, G ü n t h e r, f. 30/4 1903, tysk komponist (dotterson till Albert Becker), studerade först hos Arnold Ebel i Berlin, var 1922—25 elev till Bob. Kahn vid musikhögskolan i Berlin och privat hos Max Trapp i piano, Walter Fischer (orgel) och i komposition hos Arnold Mendelssohn i Darmstadt. 1926—33 var han teorilärare vid konservatoriet och kyrkomu-sikaliska institutet i Leipzig. Sedan dess verkar han som pedagog i Mei-ningen och reser som konserterande pianist (framträdde i svensk radio med egna verk sommaren 1938). K. hör till dem, som på grundval av Re-gers sista stil har gjort allvarliga försök att med tonal bakgrund utnyttja den nya musikens klangmaterial. Han har avsiktligt avstått från högromantikens ytligt glänsande tonspråk men har också alltid hållit sig fjärran från oljudsmodernismen, likaså från det rent abstrakta linjespelet, detta trots att han är en av de bästa kontra-punktikerna bland den nuvarande generationen av tyska musiker. Han har skrivit orkesterverk (symfoni op. 16, variationer op. 19 och op. 23, diverti-mento op. 33 m. m.), violinkonsert op. 21, kammarmusik (stråkkvartetter op. 5, 9, 17 och 28, klarinettkvintett op. 4, pianokvintett op. 6, 2 violinsonater op. 12, violoncellsonat op. 14, violasonat op. 13, flöjtsonat op. 8, oboesonat op. 32, solosonat för viola op. 7, pianopartita op. 18, pianosonater op. 2 och op. 25, kammarkonsert för violoncell op. 24 m. m.), pianostycken för 2 och 4 händer, orgelverk (koralförspel op. 1 samt häftena op. 22 och 27 m. m.), körverk (Tedeum op. 26, Requiem op. 20, Marienlieder op. 15 för damkör, psalm 104 op. 29 för dubbelkör a cappella, Goethekan-tat op. 34, 2 a cappellakörer op. 30 m. m.}, solosånger (däribland andliga sånger op. 31 m. m.) o. a. Ra'pido (it.) ”snabbt”. Rappe, S i g n e, f. 24/9 1879, opera-och romanssångerska (sopran), är utbildad för fru Falck-Hofer 1899— 1903 och i Berlin 1904—06 för Therese Behr-Schnabel och Etelka Gerster, biträdde under denna tid ofta vid Arthur Schnabels konserter och gjorde senare stor succé som Salome på operorna i Mannheim, London, Berlin, Wiesbaden, Stuttgart och Köln. 1908 —11 var hon engagerad vid hovoperan i Wien under Felix Weingartners chefskap och gästspelade samtidigt på flera av kontinentens förnämsta scener. 1912—-13 var hon anställd vid Kungl. Teatern i Stockholm, gästspelade därefter vid konserter i Chicago och Minmeapolis, företog tillsammans med sin make S. H. Lundén-Welden flera konsertresor i de skandinaviska länderna, åter i U. S. A. 1924—25 och i Tyskland 1935—36. Hon blev hovsångerska 1909. Bland hennes roller må nämnas Pamina i Trollflöjten, Rezia i Oberon, Margareta i Faust, Sulamith i Drottningen av Saba och Senta i Den flygande holländaren, Elisabet och Venus i Tannhäuser, Elsa i Lohengrin, Eva i Mästersångarna och den redan nämnda Salome. Rapsodi, rhapsodi, under romantiken en kedja bekanta, för orkester 1. annan instrumentalensemble fritt bearbetade melodier (t. ex. hos Liszt, Svendsen, Alfvén m. fl.), hos Brahms balladartat instrumental- 1. vokalstycke med orkester ackompanjemang (”Altrapsodin”). Rasse, h’r a n g o i s, f. 1873, belgisk violinist, dirigent och tonsättare,