1005 Rosenblüth—Rosenmüller 1006 för att ge uttryck åt det förutbestämda innehållet” (Sven E. Svensson i Svenska konstnärer). Åren 1932—34 var R. anställd som kapellmästare vid Kungl. Teatern och under det sista årtiondet har han verkat som gästdirigent vid Konsertföreningen och andra orkestrar. R. har förutom musiken till ett trettiotal skådespel skrivit operorna Resa till Amerika (uppförd 1933), Marionetter (1939), Lycksalighetens ö (efter At-terbom, 1945) samt till egen text sagooperan De två konungadöttrarna, pantomimen Yttersta domen efter Karlfeldts dikt och baletten Orfeus i stan (uppförd 1938). Bland hans körverk med orkester må nämnas juloratoriet Den heliga natten och långfre-dagsoratoriet Huvudskalleplats (båda med text av Gullberg), ävenså ett symfoniskt oratorium till texter ur Uppenbarelseboken. Han har även komponerat tre symfonier för orkester, Sinfonia grave samt 2 sinfonie da chiesa, kammarsymfoni, orkestersviter, konserter för piano, violin och trumpet m. m. Hans kammarmusik omfattar 4 stråkkvartetter, en svit och 2 sonater för violin och piano, en solosonat för violin, 2 trior för flöjt, violin och altviolin, 4 pianosonater m. m. Vidare har han skrivit sånger for en röst med piano samt utgivit verk av Roman. —■ L i 11.: H. R:s Lycksalighetens ö (i MV årg. 1 1945 nr 1). Rosenblüth, Leo, f. 1904, konsertsångare och komponist, studerade vid Hochs konservatorium och vid universitetet i Frankfurt a/M, verkade 1923—31 som konsert- och oratoriesångare i Tyskland och är sedan 1931 överkantor i Stockholms mosaiska församling, sedan 1941 kör-dirigent vid Judiska Musiksällskapet och repetitör för Brommakören till dess upplösning 1944, verkar även som sångpedagog. Han har framträtt som tonsättare, bl. a. med en Cantata heb-raica och en opera. Rosengren, Margit Ingeborg, f. 17/3 1901, operettsångerska (sopran), har studerat sång för Herman Brag, Haldis Ingebjart och'Zulamith Wel-lander-Svaneskog. I plastik har hon varit elev till Anna Behle och stude rat tal och mimik för Sie Christerns-son och Karin Swanström. Vid 19 års ålder uppträdde fru R. som Pueblo i Don Cesar på Oscarsteatern, vid vilken scen hon varit knuten i olika repriser, 1920—25 och 1932—35. Hon har även varit engagerad vid Vasa-teatern 1926—30 och vid Odéontea-tern 1931—32. Dessutom har fru R. gästspelat vid Stora Teatern i Göteborg, vid teatrar i Danmark, Norge och Finland samt vid Kungl. Teatern i Stockholm. Där har hon sedan 1939 uppträtt i en mängd olika roller, bland vilka må nämnas Glada änkan, Csårdåsfurstinnan och Grevinnan Maritza. Rosenkavaljeren (Der Rosenkava-lier), opera av R. Strauss, texten av Hugo von Hofmannsthal (sv. övers, av Sven Nyblom), uppf. f. f. g. i Dresden 26/1 1911 (under ledning av Ernst von Schuch), i Stockholm 20/4 1920. Rosenmüller, Johann, ca 1620— 1684, tysk komponist, studerade i Leipzig, där han 1642 blev hjälp-lärare vid Thomasskolan, 1651 organist i Nicolaikirche och biträdande organist i S:t Thomas. Med säkerhet skulle han ha efterträtt Tobias Mi-chael som thomaskantor, om han inte under misstanke för sedlighetsbrott varit tvungen fly till Hamburg, senare till Venedig, där han vistades under åtskilliga år. Härifrån kallades han 1674 till Wolfenbüttel. —• R. var med säkerhet en av sin tids märkligaste instrumentalkomponister. Efter hans död snarare till- än avtog hans ryktbarhet. Av *Scheibe ställdes han vid sidan av Lully, vilket att döma av de verk, som har utkommit i nytryck (violinsonater i e- och g-moll hos Nagel, i d-moll, B- och D-dur hos Vie-weg samt G-dur och c-moll hos Afa) inte synes överdrivet. Som vokalkomponist utgör han ett sammanbind-ningsled mellan Schiitz och Buxte-hude. I nytryck har av hans kantater utkommit dialogen Tobias und Raguel och In hac misera valle (i Siefferts Organum), Die Augen des Herrn (hos Vieweg), Psalm 134 och 138 (med altsolo resp, kör och orkester) samt två häften Lamentationes Jeremiae för bas och orgel (hos Nagel), 8 Begräb-nisgesänge (5-st. kör, hos Kallm) samt