1015 Rubinstein—Rudolf 1016 liska verksamhet och i kritiken (ry. 1929). Rubinstein, A r t h u r, f. 28/1 1886, polsk pianist av judisk börd, var elev till Joachim och Barth i Berlin, anser sig själv huvudsakligen vara autodidakt, räknas sedan sitt första framträdande 1898 som en av samtidens mest lysande pianister. Han har kon-serterat i Amerika och Europa (även Sverige). Rubinstein, Erna, f. 1903, ungersk violinist, studerade vid musikhögskolan i Budapest. Hon anses som en av samtidens bästa kvinnliga violinister. Rubinstein, Nikolaj, 1835—-1881, rysk pianist, dirigent och pedagog (bror till Anton R.), studerade 1844—46 piano hos Kullak och komposition hos Dehn i Berlin, bedrev därjämte till 1855 juridiska studier, grundade konservatoriet i Moskva, ansågs som pianist vara jämbördig med Anton R., som dirigent och lärare (Tanejev, Siloti och von Sauer) t. o. m. överlägsen. Ruckman, Gustaf Henry, f. 19/10 1883, röstpedagog, har studerat röstteori och sångpedagogik i Stockholm och Berlin och har företagit studieresor till Tyskland och Österrike. Han är även utbildad till violinist och har tillhört Hovkapellet (1902—08) samt Konsertföreningen (1904—06). R. är numera verksam som röstpedagog i Stockholm. Han har utgivit verket Vägar till sångtonens fulländning (1—2, 1929—35). Rudbeck, Victor Gustaf Magnus Reinholdsson, f. 28/7 1910, opera- och operettsångare (baryton), har bedrivit sångstudier i Stockholm för Britta von Vegesack och i Berlin för Laurenz Hofer, plastik och scenisk framställningskonst i Berlin för Hanns Friede-rici. Han debuterade på Stockholms-operan 1940 som Silvio i Pajazzo och blev 1942 engagerad vid Hippodrom-teatern i Malmö. Bland hans roller må nämnas Doktor Falke i Läderlappen, René i Kyska Susanna och Fernand i Lilla helgonet. Rudbeck, Olof d. ä., 1630—1702, den store naturforskaren och mång-frestaren, var också en energisk främ-jare av musiken vid Upsala universi tet. Som student hade han framträtt som sångare och skalmejblåsare, började som nybliven universitetsrektor 1661 organisera studentmusiken, lät införskriva instrument och musika-lier, lät höja director musices’ lön, byggde själv en ny orgel för domkyrkan och synes i detta sammanhang ha löst problemet med organistens placering med ansiktet emot kyrkan, hyste planer på att inrätta ett nottryckeri och skapade tillsammans med H. Val-lerius koralpsalmboken 1697. Han komponerade också musik till en sorgesång vid Axel Oxenstiernas begravning 1654, till Karl XI :s kröning 1672, till Magnus Gabriel de la Gardies begravning och till jubelfesten vid universitetets 200-årsjubileum 1693. Genom R:s ansträngningar rycktes musiklivet i Upsala upp på en höjd, som kunde jämföras med de kontinentala universitetsstädernas. Denna musikaliska högkonjunktur varade ännu ett kvartssekel efter R:s död (under Eric Burmans egid). — Litt.: C.-A. Moberg, O. R. d. ä. och musiken (i Rudbecksstudier, festskrift vid Upsala Universitets minnesfest 1930). Rude, Lars Albin, f. 28/7 1888, musikdirektör, var elev vid konservatoriet i Stockholm 1904—14, där han avlade sina examina. Vid Kungl. Teatern har han sedan 1910 verkat som repetitör, biträdande kormästare, balettdirigent samt lärare i Operaskolan, var 1909—20 repetitör och ackompanjatör i Nya filharmoniska sällskapet och Konsertföreningens symfonikör. Han är dessutom sedan 1915 organist och kantor i Saltsjöbaden samt blev 1916 musiklärare vid samskolan därstädes. Han har även medverkat som ackompanjatör vid konsertresor i de nordiska länderna samt i Tyskland, Tjeckoslovakiet, Österrike och Ungern. Rudolf, Waldemar J:son, f. 1/3 1882, kompositör, har varit elev vid konservatoriet i Stockholm, där han avlade sina examina, varefter han bedrev musikstudier i Köpenhamn och Berlin. Han var 1916—20 musiklärare i Vimmerby och sedan 1920 vid högre allm. läroverket i Hälsingborg. Han är dessutom musikanmälare i