1045 Schlager—Schnabel 1046 Forsell i Stockholm (1939—40), debuterade som konsertsångare i Köpenhamn 1936, nådde på kort tid stor popularitet som radio- och grammofonsångare (har gjort förträffliga in-sjungningar av Buxtehudearior samt på utmärkt svenska av Bellmans- och Sjöbergssånger) och gjorde en sensationell scendebut på Det kongelige Theater i Köpenhamn 1939. Schlager (ty.) ”slagnummer”, (alltför) populär melodi (ofta efemär ). Schlagzeug [-tsåjk] (ty.) ”slagverk”. Schmelzer, J o h a n n Heinrich, ca 1623—1680, österrikisk violinist och komponist, var sedan 1649 violinist i hovkapellet i Wien (utövade starkt inflytande på Biber), blev 1671 vicekapellmästare och 1679 hovkapellmästare i Wien. Han skrev solo-sonator för violin, triosonator, ”Bratl-geigertänze” (av betydelse för valsens förhistoria) och verk för olika besättningar (handskrifter och tryck) i UUB). En brudmässa är tryckt i DTÖ 49, riddarbalettfanfarer i DTÖ 56. Hans son Andreas Anton S. (1653—1700) var violinist i hovkapellet i Wien 1671—1701). — Litt.-. E. Wellesz, Die Balettsuiten beider S. (1914), A. Moser, Geschichte des Violinspiels (1923, s. 126 ff.). Schmidt-lsserstedt, Hans, f. 1900, tysk dirigent, framträdde som violonist f. f. g. vid 9 års ålder, studerade sedermera för J. P. Ertel och Franz Schreker i Berlin, blev 1923 dr phil., har varit anställd som dirigent i Barmen-Elberfeld, Rostock, Darmstadt och vid arvprinsen Reuss’ ”Deutsche Musikbühne” och är sedan 1935 förste kapellmästare vid Staats-oper i Hamburg, sedan 1938 med titeln Staatskapellmeister. Han dirigerade vid Hamburgoperans gästspel i Stockholm 1941 och gästdirigerade i svensk radio 1942. Schmitt, Florent, f. 28/9 1870, fransk kompositör, studerade sedan 1889 vid konservatoriet i Paris för bl. a. *Massenet och *Fauré, vistades som Rompristagare från 1900 i Rom, där han skrev sin berömda pianokvintett, var 1909 en av grundarna av Societé indépendante de musique, ver- Victor Schiøler. kade som konservatoriedirektör i Lyon 1921—24 och har därefter varit bosatt i Paris. S. har under inflytande av fransk förimpressionism, tysk högromantik och de nyryska komponisterna skrivit baletter och annan scenmusik, orkesterverk, kammarmusik och pianostycken (för 2 och för 4 händer samt för 2 pianon), körverk a cappella och med orkester samt sånger med piano och med orkester. —■ Litt.: Eric Blom i Chesterian, 1931—32 s. 121 ff. (eng.), A. Coeuroy i La musique frangaise möderne 1922, Ferroud i Revue musicale 1922. Schnabel, Artur, f. 17/4 1882, böhmisk pianist av judisk börd, blev vid 6 års ålder elev av Hans Schmitt och 1888—97 hos Leschetizky i Wien, började sin lysande karriär som konsertpianist vid 14 års ålder, fick 1919 professors namn och var från 1925 professor vid musikhögskolan i Berlin. Sedan 1933 konserterar han i England, Frankrike och U. S. A. med London som utgångspunkt. I Sverige har han sedan 1915 framträtt vid upprepade tillfällen. S. tillhör eliten bland vår tids pianister och har vunnit anseende särskilt som Beethoven-spelare. Som tonsättare har han en rik produktion av piano- och kammarmusikverk bakom sig. Hans tidigare verk är skrivna i klassicistisk-roman-tisk anda. Sedan 1913 ansluter han sig till en abstrakt, atonal stil. Till-