1091 Sidner—Siloti 1092 op. 112 (1925), dansintermezzot Pan och Echo op. 53 (1906, omarb. 1909), In memoriam op. 59 (sorgmarsch, 1909), smärre stycken op. 42, 45, 62, 87 a, 91, 96, 98, 100 [Suite [-caractc-ristique]-] {+caractc- ristique]+} m. m.), verk för en soloröst med orkester och med piano, körverk med orkester, för manskör och för blandad kör a cappella, stycken för violin och piano och för pianosolo, orgelstycken (op. 111), scenmusik m. m. S. har utövat ett oerhört inflytande på det sista halvseklets musik i Skandinavien. I Finland har snart sagt alla skapande musiker stått under inflytande av hans musik, i Sverige Stenhammar i sina senare verk, Rangström, Lindberg och flera av den ännu unga generationen. Medan han för konsertpubliken ännu främst är mästaren till Finlandia, de båda första symfonierna, En saga, tondikterna med Kalevalamotiv och de tidiga sångerna, vinner violinkonserten och stråkkvartetten dagligen terräng i allt vidare kretsar. De sista symfonierna (från nr 4) är ännu så länge förbehållna det fåtal, som har haft tillfälle tränga in i deras egenartade tonvärld. L it t.: Karl Ekman, J. S., en konstnärs liv och personlighet (1935), Cecil Gray, S. (eng. 1931), E. Furu-hjelm, J. S. (1916), R. Newmarch, J. S. (eng. 1905, ty. 1906), W. Nie-mann, J. S. (ty. 1917) jämte verk om S. på finska av W. von Konow (1925) och L. Madetoja (1925). Sidner, Anders, 1815—69, musikpedagog, blev director musices et cantus vid katedralskolan i Upsala 1837—41, tog musikdirektörsexamen i Stockholm 1841 (fil. dr 1842), var sånglärare vid seminariet i Härnösand från 1843, director musices vid gymnasiet 1847, dessutom konsistorienotarie från 1846. Han stod under sin Upsalatid *Josephson nära och spelade en stor roll inom studentkårens musikliv. I sin födelsestad grundade han 1841 Härnösands musiksällskap, som ännu existerar. Detta sällskap, som under mer än 100 år varit centrum för stadens musikliv, tog 1858 initiativet till bildandet av Musikaliska konstföreningen. Siebel, manlig roll i Gounods opera Faust, sjunges oftast av en sopran. Sieben, Wilhelm, f. 1881, tysk dirigent, studerade för *Rheinberger och *Thuille i München samt violin för *SevMk i Prag, blev 1905 lärare vid musikakademin i München (professor 1910), grundade en stråkkvartett, var från 1918 dirigent i Königs-berg, från 1920 stadsmusikdirektör i Dortmund (sedan 1927 även ledare för operan därstädes). S. var 1925— 26 engagerad vid Konsertföreningen i Stockholm. Siegfried, musikdrama av Wagner till egen text (sv. övers, av Sigrid Elmblad), uppf. f. f. g. i Bayreuth 16/8 1876, i Stockholm 11/12 1906. S. är det tredje dramat i festspelet Ni-belungens ring. Siegli'nde, sopranparti i Wagners musikdrama *Valkyrian. Siegmund, tenorparti i Wagners musikdrama *Valkyrian. Signal (av lat. signum tecken), melodi med överenskommen innebörd (oftast på ett biåsinstruments naturtoner) som användes för meddelande på avstånd 1. inför trupp. Signalhorn, jägarhorn, det naturhorn med koniskt rör och klock-stycke, som blivit förebilden för kornetter och bygelhorn. Silcher, F r i e d r i c h, 1789— 1860, sydtysk komponist, tog under ungdomen intryck av Webers manskörsånger, studerade hos Hummel och C. Kreutzer, blev 1818 universitets-musikdirektör i Tübingen, grundade där 1829 en Liedertafel, dirigerade från 1839 även oratorieföreningen, blev hedersdoktor 1852. S. samlade och bearbetade folkvisor samt skrev själv talrika sånger av vilka flera har nått folkvisans popularitet. — L i t t.: A. Prümers, Ph. Fr. S. (1910), A. Bopp, Fr. S. (1916), M. Schilling, Hier sind die starken Wurzein deiner Kraft (roman, 1927). Silo'ti, Alexander Iljitj, f. 10/10 1863, sydrysk pianist, var elev vid konservatoriet i Moskva med N. *Rubinstein och Tjajkovskij som lärare samt av Liszt i Weimar 1883-— 86 (tillhörde grundarna av Liszt-sällskapet i Leipzig), var 1886—90 professor vid konservatoriet i Moskva,