Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Steinway ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Steinway and Sons—Stenhammar
1132
Steinway and Sons, den ledande
pianofirman i U. S. A., grundades i
New York 1853 av tysken H e i n
-rich E, Steinweg (1797—1871),
i U. S. A. amerikaniserad till
Steinway, även grundare av en pianofabrik
i Braunschweig (numera
Grotrian-Steinweg), som 1850 övertogs av
hans son T h e o d o r Steinweg
(1825—89). Den amerikanska firman,
som ännu är i släktens ägo, har
dotterfirmor i London, Berlin och
Hamburg.
Stenborg, Carl, 1752—1813,
operasångare (tenorbaryton) och
teaterledare, son till teaterdir. Petter S.,
framträdde redan vid 14 år som
konsertsångare, var ämbetsman 1767—
73, ägnade sig på Gustaf III:s
uppmaning åt operan och var engagerad
vid Kungl. Teatern 1773—1806
(roller: Agamemnon i Ifigenia i Aulis,
Renaud i Armida, Gustaf Vasa m. fl.),
verkade samtidigt som ledare för
faderns teater (tills den nedlades 1799)
för vilken han skrev scenmusik till
en rad skådespel och sångspel. —
L it t.: J. Flodmark, Elisabeth Olin
och C. S. (1903) och S.-ska
skådebanorna (1893), F. Hedberg, Svenska
operasångare (1885).
Stenhammar, Claes-Göran,
f. 26/9 1897, konsertsångare
(basbaryton), son till Wilhelm S., studerade
efter studentexamen för bl. a. Gillis
Bratt 1920—24, Ivar Andrésen,
Haldis Ingebjart och Ester Ruhrseitz,
verkade vid olika utländska
operascener (Zürich 1925—27, Nürnberg 1927
•—29, Sondershausen 1929—30) i
roller som Schwanda, Escamillo i
Carmen, Almaviva i Figaros bröllop,
Jochanaan i Salome, Wolfram i
Tannhäuser, Talaren i Trollflöjten, Miller
i Louise Miller m. fl. I Sverige har
han sjungit vid Oscarsteatern och
1932—35 vid Lundholm-Richters
turnéer. Efter avlagda examina blev han
1935 kantor i Storkyrkan (ordinarie
1938) och har vid sidan om denna
befattning ofta framträtt som stilsäker
och välklingande solist i oratorier och
andra körverk. Han är även medlem
av Voces intimae och
Björling-kvartetten, med vilka ensembler han
regelbundet framträder i radio.
Stenhammar, Fredrika, f.
An-drée (syster till Elfrida *Andrée),
1836—1880, operasångerska (sopran),
var utbildad vid konservatoriet i
Leipzig (1851—54) och hade engagemang
vid en rad tyska scener innan hon
1855 f. f. g. uppträdde i Stockholm.
Efter nya studier i utlandet (Paris)
och gästspel i Wien engagerades hon
1859 åter vid Stockholmsoperan, som
hon tillhörde till sin död. Hon
verkade även ss. pedagog och utbildade
bl. a. Olefine *Moe, Math. *Grabow
och Gina *Oselio. Hon var sedan 1863
gift med operasångaren Oskar
Fredrik S. (tenor), 1834—84 (broder till
P. U. S.), som var utbildad av Révial
i Paris och engagerad vid
Stockholmsoperan 1862—65. Dottern Elsa S.,
f. 1866, domkyrkokantor i Göteborg,
anordnade tillsammans med Elfrida
Andrée folkkonserter och gav
folk-viseaftnar.
Stenhammar, Per Ulrik, fader
till Wilhelm S., 1829—1875,
tonsättare och arkitekt (lärare vid
konstakademin), hade fått elementär
musikutbildning vid A. F. Lindblads
pianoskola men var f. ö. autodidakt,
skrev andlig musik i romantisk, av
Mendelssohn influerad stil. I det
musikaliska innehållet nära besläktad
med Wennerberg saknade han kanske
dennes briljanta uppslag men förstod
i stället att bättre utnyttja sina
musikaliska idéer. Bland hans verk må
nämnas oratoriet David och Saul för
soli, kör och piano (orgel),
instru-menterad för orkester av Wilhelm S.
och under dennes ledning uppförd av
Filharmoniska sällskapet i Stockholm
(1900, utg. av Musikaliska
konstföreningen), vidare kantater, en- och
fler-stämmiga sånger m. m. Ett oratorium
Johannes Döparen blev ofullbordat.
— Lit t.-. SMT 1900 s. 33.
Stenhammar, Karl Wilhelm
Eugen, son till P. U. S., f. 7/2 1871,
d. 20/11 1927, började (enligt egen
uppgift) redan före 9 år ”läsa
harmoni” för en fröken Öberg, och
arbetade — sedan han i 10-årsåldern hade
hört sin första opera, Trollflöjten —
med en opera till Topelius’ barnpjäs
Prinsessan Törnrosa, som dock aldrig
blev fullbordad. Ett par år senare
—• 1884 1. 1885 -— bedrev han fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0574.html