1143 Stora intervaller—Strandberg 1144 verk) spränger stilgränserna, måste han dock räknas som en av samtidens mest fascinerande orkesterledare. Han är i rätt hög grad en posör men på samma gång en arbetsam repetitör och en förträfflig orkesteruppfostrare. — Han gästdirigerade 1939 vid Konsertföreningen i Stockholm. Av hans filmer har i Sverige givits 100 man och 1 flicka samt den (av Disney) tecknade musikfilmen Fantasia. Stora intervaller. Stora kan alla intervaller vara, som inte kan vara rena, alltså sekund, ters, sext och sep-tima. Ett stort intervall blir vid omvändning litet, t. ex. stor ters + liten sext = ren oktav. Jfr Små intervaller. Storhertiginnan av Gerolstein (La grande-duchesse de Gérolstein), texten av H. Meilhac och L. Halévy (sv. övers, av L. Strindberg)', uppf. f. f. g. i Paris 1867, i Stockholm s. å. (D j urgårdsteatern). Stor kadens, modulationsordning, en sammanträngd framställning av det harmoniska innehållet (särskilt modulation sordningen) i en sats. Stradella, Alessandro, ca 1645 —1682, italiensk kompositör, skrev operor (därav i nytryck Forza d’amor paterno, 1931), oratorier, kantater (i nytryck bl. a. i H. Riemanns Kanta-tenfrühling), Sinfonie a piü stro-menti (de tidigast kända concerti grossi) och triosonator. Den populära ”Kyrkoaria av Stradella” är komponerad av L. Niedermeyer (1837). Om S: s liv vet man endast vad som berättas i Bourdelots otillförlitliga Histoire de la musique et de ses effets (1715) att han kort före uppförandet av en för Venedig skriven opera skulle ha flytt med älskarinnan till en adelsman vilken sedan sökte mörda honom i Rom och livsfarligt sårade honom i Turin samt att han faktiskt mördades i Genova på grund av en skådespelerskas svartsjuka. Hans romantiska om än apokryfiska öde har lämnat stoff till Flotows opera S. (1844). — L i 11.: H. Hess, Die Opern A. S :s (IMG, Beiheft 2,3 1906), samt uppsatser av Della Corte (Musica d’oggi 1931) och A. Einstein (i Sandberger-Festschrift, 1918). Stradivari(us), Antonio, 1644 —1737, violinmakare i Cremona (It.), den mest namnkunnige inom sin konst, elev av N". *Amati, skapade sina bästa violiner, violonceller och viol or ca 1700—20 men gjorde ännu under sitt sista levnadsår (vid 93 år) betydande instrument, (Ill. se art. Violin o. Violoncell. — Litt.: W. H. Hill, A. S., his life and work (1902), E. Herrmann, Geschichte und Beschreibung von 2 Meisterwerken des A. S:s (New York 1929). Straight [strejt] (eng., strikt) kallas sådan jazz, som spelas efter noter. Strandberg, Anders, f. 16/7 1892, konsertsångare (tenor), son till Max S., har som medlem av Björling-kvartetten (andre tenor) konserterat i radio, i svenska landsorten och Finland. Han har även turnerat i folkparkerna samt medverkat vid Borgarskolans framföranden av äldre musikdramatiska verk. Strandberg, Knut-01 of Hilding, f. 5/3 1902, operasångare (baryton), bedrev sångstudier för Ernst Grenzebach och Oscar Rees i Berlin, var till 1936 engagerad vid olika tyska scener (Weimar 1927—29, Heidelberg 1929—30 och Deutsche Mu-sikbühne i Berlin 1930—36). 1936—38 var han anställd vid Stora Teatern i Göteborg och har dessutom gästspelat i Helsingfors och Riga samt har ofta låtit höra sig i radio från Tyskland, Danmark, Göteborg och Stockholm. Roller: Almaviva i Figaros bröllop, Greve Luna i Trubaduren, tsar Peter i Tsar och timmerman, Sharpless i Butterfly, Valentin i Faust m. fl. Strandberg, Nils (Nisse) Axel Rudolf, f. 14/3 1877, sångpedagog, studerade violinspelning i Berlin och senare sång i Italien för bl. a. Ma-setti, Cotogni och Santali (examen vid Accademia di Santa Cecilia i Rom) samt vidare vid konservatoriet i Leipzig. Vid tyska scener framträdde han bl. a. som Max i Friskytten och Tamino i Trollflöjten. 1909— 15 verkade han som sångpedagog i Berlin, från 1916 i Sverige. Han har även framträtt som violinist, dirigent och musikkritiker.