1209 Ters—Thais 1210 Teorbspelare. Kopparstick av .T. W. Stör. so) 1. genom växling mellan starka och svaga register på orgel 1. cembalo. T.-en, som var den förhärskande nyan-seringsprincipen under barocken, var alltså betingad av praktiska skäl och har därför också blivit typisk för de stilarter, som med ett gemensamt namn kallas barock. Den nya nyanse-ringsprincipen (med cresc.-dim.) uppkom med Mannheimskolan, men t.-en försvann därför inte ur den nya instrumentalstilen utan förekommer både hos Haydn och Beethoven omväxlande med den nya principen. Ters (av lat. tertius) tredje (tonen, intervallet). Stor t. = 2 heltons-steg, t. ex. c—e, liten t. = 1 hel-tonssteg + 1 ledtonssteg, t. ex. c—ess, förminskad t. = 2 ledtonssteg, överstigande t. (knappast bruklig) = 1 heltonssteg + överstigande tonssteg, t. ex. cess—e. Tersett, terzetto (it.), vokalstycke för tre stämmor (med 1. utan ackompanjemang), termen undantagsvis använd även om flersatsig instrumentalkomposition (t. ex. hos Dvorak). Terskvart- eller terskvartsext-ackordsläge kallas i generalbasläran septimackordets andra omvändning, som är uppbyggd från grundtonen uppåt räknat av ters, kvart och sext, t. ex. f-a-h-d: Terzett se Tersett. T et ra ko'rd (grek. = ”fyr-sträng”), skalmässigt ordnad fyr ton sgrupp, vars tonala karaktär bestämmes av platsen för halvtonssteget 1. -stegen. Den grekiska musikteorin hade fyra diatoniska t. (i nedåtgående skala), nämligen doriskt t. (e—d—c—h, alltså 1—1—V2), frygiskt t. (d—c—h—a, 1—V2—1), lydiskt t. (c—h—a—g, V2—1—1) och mixolydiskt t. (h— a—g—f, 1—1—1). Genom sammanställning av två likartade t. bildas en hel oktavskala (dorisk skala: e—d—c—h/a—g—f—e etc.). De fyra grundt.-en förekom redan tidigt transponerade (t. ex. frygiskt t. på e: e—d—ciss—h, etc.). Utom de diatoniska t.-en kände grekisk musikteori även kromatiska (t. ex. a—g—gess—e) och enharmoniska t. (t. ex. a—gess—-fess—e; fess betecknar här en ton mellan f och e). Thais, opera av Massenet, texten av Louis Gallet efter Anatole France (sv. övers, av Sven Nyblom), uppf. f.