Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adler Salvius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅDLER SaALvius, Johan. 05
het, som den, hvilken angrep varmare sinnen från ett
sydliare land. Det nedanstående torde likväl visa, att
missförståndet mellan de Svenska sändebuden var hvarken lätt att
häfva eller dölja, i anseende till de djupare rötter det hade
uti bådas olika tänkesätt, och det inflytande de från olika
personer mottogo. Oxenstjerna berodde af sin faders,
RiksCancellerens meddelanden, och Adler Salvius af Drottningens.
Huru RiksCancelleren och Drottningen i denna sak tänkte,
inhämtas bäst af den sednares flerfaldiga yttrandeu i bref till
Salvius, hvilka alltid förestafvades af hennes kärlek till den
allmäund” freden. Bland de många bevis derpå må det här
vara tillräckligt att inrycka några rader af brefvet d. 21 Julii
41648. ”Jag kan icke nogsamt betyga min glädje öfver de
hugneliga tidender, som jag med nästa post fick af Er. Gud
låte oss ändtligen få den fägnan, att se en god ända på detta
blodiga kriget .... Kunde jag blifva det främmande folket
qvitt med äran, ville jag hållat för en stor lycksalighet, och
der så vore, att de 2 millioner kunde sparas till andra mina
nödvändiga utgifter, vore det väl. Doci gör jag icke stort
facit deruppå. Vore jag så lycksalig, att jag måtte sedan
sättia Christenheten i ro, vore det allt mitt begär, och skulle
akta det för min del. I det öfriga tilltror jag eder flit och
dexteritet allt att menagera till min tjenst. När
instrumentum pacis är färdigt, så kommen sjelf hit dermed. Jag
ästundar högt att få tala vid Eder, Gud gifve oss fred, så
hoppas jag att komma å bout de tous mes descins. Blifver fred,
så få vi godt köp på länga näsor här hemma, och vi få säga:
”vietrix causa Diis placuit, sed victa Catoni. Sat sapienti.”
Om RiksCancelleren skulle Salvius till Comte VPAvaux hafva
yttrat: ”Il a plus de passion pour la guerre, que pour ses
propres enfans:” Hvad som vidare tillägges, att Oxenstjerna ville
göra Sverige till valrike och tillskansa adeln all makt,
hvilket lättast kunde ske under ett krigs förvirring, bör till de
af en utländning skeft uppfattade begrepp om en stor och
ädel historisk charakter, så framt det ej, efter hvad som
föregifves, verkligen blifvit sagdt af Salvius: i hvilken händelse ctt
sådant yttrande ställer mera honom, än RiksCancelleren i
skuggan. De flera särskilda skäl, som kunde beveka
Drottningen att arbeta för, och Öxenstjerna, om ej att motarbeta,
åtminstone att fördröja freden, höra ej hit. Vi nämna blott att
å ena sidan visade sig de endast genom långsamma
underhandlingar (ty tiden var i allt långsam) möjliga fördelar,
hvil
BIOGR. LEX. Å. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
