Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adler Salvius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ee ÅDLER SALviuUs, Johan,
ka Sverige ej borde försaka, heldst kriget till en del
underhöll sig sjelf. Huruvida känslan af sin persons större
oumbärlighet under den med ett krig och vidlöftiga underhandlingar
förenade större verksamhet hos styrelsen kommit härtill,
lemnas åt den beräkning, som roar sig att reducera alla
storheter, och på gullvigt väger menskliga afsigter och tankar; &
andra sidan framträdde nödvändigheten att genom en fred
lätta den jordbrukande classens bördor, den ära, som var
oskiljaklig från det lyckade bemödandet att hafva satt en gräns
för kriget, och den njutning som vetenskaper, sl*;’ll:a
konster och ett glädtigt hofs nöjen voro i stånd att skällka, och
hvaråt man efter slutad fred mera ostördt kunde sig
öfverlämna. Orsakerna vare emedlertid hvilka som heldst; ett factum
är det, att RiksCancelleren och Drottningen hyste olika tankar,
och inverkade till följe deraf på den af de båda
plenipotentiarii, till hvilken hvardera stod i det närmaste förhållande.
Fransyska ministrarne yttrade i bref till sitt hof stor glädje
öfver, att Salvius vågade göra ÖOxenstjerna motstånd.
Upplysande för kännedomen om den tidens förhållanden ,
och särdeles huru Salvius var ansedd af sin störste
medarbetare i Kronans tjenst, äro A. Oxenstjernas yttranden i bref
till sin son. ”Vinnlägg dig, skrifver han, att du kan
conversera med Salvio uti god förtroende, ty om annorlunda sker,
skall det förorsaka ingen ringa difficultet, den dig tjenar med
försigtighet och moderation att öfvervinna.” 4 dagar derefter
skrifver RiksCance.: ”Af din skrifvelse förstår jag, att mellan
dig och Salvio något misshag är uppvuxet, och allt härtill
continnerar. Du skrifver, att han vill agera hofmästare,
preceptor, och han finner saken, som vore han allena
Commissarius; visste du, att han berättade något derom, så ville du
göra din enskyllan ete. Mig är detta väsendet helt: ledt.
Salviil humor, art till att skrifva och intention äro mig af hans
ungdom bekant: den jag väl ville, och vore honom beqvämare
att kunna modereras. Men så gör det mig rätt ondt, att jag
ser dig med icke mera försigtighet, moderation och
betänkande handtera verket. Du skulle med rätta bättre känna
Salvium, såsom den der hans bref verkligen här i Canzleriet läst
hafver; som hafver sett för detta de missförstånd, som han
räkade uti med Herr Johan Banér, och dess orsaker, och
deraf borde dig dömma hans humor och art till att skrifva; men
såsom jag fuller intet alla sådana defectus vill berömma, alltså
hafver jag derjemte likväl intet funnit annat, än gode
qualiteter hos honom, goda merita in Rempublicam och en god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
