Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ascheberg, Rütger von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅscuEBERG, Rilger von. 281
vändigheten att begagna den dag som var, på det ej Dunkam
skulle få tid att upprifva bron vid Labolm, då han vore i
säkerhet. Han rådde att gifva hästarne ett godt foder och låta
folket rasta till aftonen, men sedan unuder natten marschera,
för att bittida om morgonen öfverraska Dunkam. <Rådet
antogs, och en Ryttmästare Roosen skickades med 60 hästar
förut, att upprifva de tvenne broarne vid Laholm och dymedelst
afskära Dunkam återtåget. Förslaget lyckades, och af en
bonde, som under vägen träffades och aftonen förut varit i
fiendtliga lägret, fick man veta, att Danskarne dragit till sig
tropparna, alla på denna sidan om Nissa ån, och att de tänkte
å motstånd, i den förmodan att endast Ascheberg med
om£ring 1000 hästar vore i antågande. Ascheberg med 500
ryttare bröt först upp, för att kunskapa fiendens rörelser, och
.ställde sig sedan på en höjd, hvarifrån han kunde öfverskäda
Dunkams här, som skyndade fram till en bro, der öfverfarten
var. Ascheberg drog sig på afstånd af ett muskötskott
tillbaka, och i två linier mellan tvenne kärr afbidade han fienden,
sedan likväl Konungen blifvit ombedd att så skyndsamt som
möjligt komma till undsättning. Medan Dunkam uppehhölls, i
anseende dertill att bron behöfde lagas, ryckte Svenska
rytteriet fram med sänkta standarer, sedan hären hållit chorom på
fältet, emedan Konungen aldrig utan bön begynte något slag.
Rytteriet tågade skyndsamt, ”hafvandes sådan ardeur till att
gå fienden under ögonen”, att infanteriet med möda kunde
följa det. Lagerbring säger, att striden blef allvarsam, men
afser möjligen endast utgången. VSpegels Diarium berättar ,
att träffningen ej räckte öfver en fjerdedels timma, i anseende
dertill att de Svenskas fältstycken gjorde stor afbräck, och
Svenska befälet visade stor tapperhet, särdeles gardets
officerare. Derföre begärde Dunkam och Trop, båda befälhafvarne,
att få qvarter, och lade sina värjor ned för IKonungens fölter.
Officerarne skulle få behålla bagage och egendom, och Trop
räddade en ansenlig summa penningar, som han i Halland af
Svenska undersäåtarne ulpressat. På valplatsen, som var
ganska obeqväm och full af tufvor, lågo 1000 man af fienden,
förutan många af de högre befälet, t. cx. Rosencrantz, Litzow,
Ahlefeld, WVecrnerstedt, Rantzow, m. fl. Liätzow skall efter
Airema och Holberg hafva med egen hand nedlagt 17
Svenskar. Hundrade slagne räknades på Svenska sidan, och bland
de sårade voro Ascheberg och Öfverste Christoffer
Gyllenstjerna. Den förre hade i början af drabbningen fått tvenne
kulor genom veustra armen, och att han räddades, tillskrefs hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
