Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norberg, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 Norberg, Matthias.
detta sammandrag liafva varit de Efemerider, som Ali
Ef-fendi, Naima Eifendi, Raschid Eifendi, Tjelbi Zade, Subhi,
Yzzi och Wasif Effendi författat. ... Sä mångfaldiga och
ymniga äro dessa källor; dock öfverflödigare pà ord, än
saker; likväl derföre ej klarare. Vidlyftigt föreställas i dem
Turkiska rikets öden, men åskådas dunkelt. Så mycket har
despotismen verkat äfven på språket. ... Slafven yttrar sig
så obestämdt och tvetydigt, som ban är falsk och
förborgad. I ett så djupt och grumligt vatten har jag dock
vågat söka perlor på botten."
Det mà vara anfördt som Svenskt språkprof och
uppgift af den synpunkt, hvarur ban sjelf begär alt bedömmas.
I disputationsform har ban skattat åtskilligt till vårt
historiska vetande. Disp. De Druziis Libaui incolis
utmärker sig genom mera ordentlighet i källornas anförande och
framlade mycket nytt för Europa. Så disp. de regno
Cha-taja m. fl. För Bibelns bättre förstånd belyste N. åtskilligt
i Orientens häfder, geographi och naturbeskrifning t. ex. de
Paradiso Indiano, de diluvio Indiano, de Semum vento
pe-stifero, de lepra Arabum. Fides Vaticinii Danielis Cap. XI
implela förtjenar hvarje Bibelforskares uppmärksamhet.
N. var dock ej blott litteratör, han var också
professor. Vi ha redan anfört, huru han som sådan inverkade
för att bilda en latinsk vältalighetsskola och att han
lyckades ligger uppdagadt genom mycket. Vi hänvise blott till
Prosten L. J. Engeströms vid prestmötet i Lund 1814
upplästa Memoria divi Andreæ Lanæri, der man möter en lika
värdig lärjunge af Norberg, som Lindfors m. fl. voro af
Lundblad. För studium af Orientalspråkeu torde hans
inverkan på ungdomen vorit mindre verksam, särdeles under
den sednare hälften af sin professorstid. Men ända till
omkring 1790 voro flera Magistrar alltid bland Colleganterne
kring N. än lärande Arabiska, än Turkiska o. s. v. Bland
dessa sattes många qvar äfven som Docenter vid
Akademien, t. ex. And. Hylander, utgifvaren af Ibn El Vardi, af
många aktad som lärd, alltid erkänd flitig föreläsare äfven
på professorsstolen; Skarin, Laurén, Appelberg och Olsson.
Mycken kärlek till N:s föreläsningar, särdeles i Arabiskan,
väcktes bland ungdomen. Sällan saknades der en V. Faxe,
en G. R. Ahlman, en Nolleroth m. fl. medan de voro
studerande, ehuru de redan absolverat examen för N. N.
eor-responderade på Arabiska och synes mest ha älskat denna
gren i den stora semitiska språkstammen, hvilken också bär
de blommor, som mest kunna njutas af Europeiska ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
