Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmblad, Vilhelm Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Palmblad, ? Vilhelm Fredrik.
sitt egentliga värde nästan obekanta storheter. Den vittra
granskningen, sådan den öfvades i hufvudstaden, hade
sedan Kellgrens tid mera skridit tillbaka än framåt: de
bemödanden till en grundligare, som försökts af Thorild,
Höijer och (i någon mån) den yngre Silverstolpe, hade ieke
slagit någon rot.
På denna pnnkt stod, utom Universiteterna, den
allmänna bildningen. De enklaste satser och meningar, som
nu äro en allmän egendom och betraktas såsom
axiomati-ska, voro den tiden paradoxer och kallades "Tyskeri."
Enligt allmänna öfvertygelsen, tillhörde enda och högsta
doms-rätten öfver alla vittra (och dermed sammanhängande)
ämnen Svenska Akademien; och denna öfvertygelse hade till
och med vid Universiteterna till en icke ringa grad gjort
sig gällande. Härvid bör noga märkas, att detta Samfund
år 1810 på längt när icke var, hvarken hvad det var vid
sin stiftelse, eller hvad det nu är: således icke en nära
nog fullständig sammanfattning af fosterlandets förnämsta
vittra snillen. Af dess fordna storheter funnos qvar endast
Leopold, Oxenstierna, Rosenstein och den sedan tillkomne,
men de Gustaviska Skaldernes krets närmast tillhörande
Franzén. Vid återbesättningen af de lediga platserna syntes
afseende alltför ofta fästas på andra företrädesrättigheter,
än Snillets och Smakens. Det töfvade länge nog, innan
Akademien till ledamot invalde Tegnér; ehuru allmänna
tänkesättet redan länge hade tilldelat honom första rummet
inom svenska vilterheten. I allmänhet torde kunna påstås,
att det egentligen var efter Tegnérs intagande, och efter
Franzéns val till Sekreterare, som Sv. Akademien
småningom visade sig erkänna andra mönster, än dem hon dittills
hyllat såsom de uteslutande rigtiga, började vidga sina
å-sigter, bannlysa gamla fördomar, och belöna andra slag af
talenter, ja sjelf framte mästerstycken, dem hon tio år förut
knappt skulle hafva gillat. Anställer man, vid betraktandet
af Akademiens Handlingar från 1796, en jemförelse mellan
de förra decenniernas och de sednares: då skall man ej
undgå, att finna skillnaden omätlig. Man skall, utom ett
och annat lysande undantag, i de äldre banden från denna
tid nästan fåfängt söka Inträdestal, Prisskrifter,
Afhandlingar, Biographier, som äga någon annan förtjenst än
språkets, —■ emot hvilket jemväl åtskilligt vore att invända;
då deremot de nyare batkdcn möta läsaren med en
mångfald af utmärkta arbeten, mästerliga så till innehåll som
form. Så — för att blott göra en enda jemnförelge —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
