Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Persson, Göran.
147
slika äktenskap i början ansågos för olofliga, yttrade Hertig
Johan engång till Göran Persson, dä denne förevitade
bonom hans upproriska stämplingar: "Om min sak skola
Konungar och Furstar dömma, men icke du, din prestekläpp!"
Yngliugen skickades till Tyskland för att fullborda sina
studier, hvarifråu han hemkom 1332 med ett betyg af
Melanchthon*), hvarefter han ingick i Konungens bof, men
berättas der hafva uppfört sig så illa, att han blef dömd
från lifvet, hvilket straff dock på Hertig Johans och Svante
Stures bemedling förvandlades till cn evig landsflykt **).
Men i stället för att resa ur landet, begaf sig G. P. till
Hertig Erik, tillvann sig hans gunst och förblef hos honom
beständigt, i trots af fadrens trägna varningar.
När Hertigen uppsteg på thronen, var G. P. redan
hans förklarade gunstling och förtrogne rådgifvare, under
titel af Kongl. Maj.ts Procurator och Sekreterare (icke vice
Canceller, som Fryxell enligt Celsius skrifver). Det
behöfdes icke mer än denna ställning hos en Konung, som
herrskade så enrådigt och nyckfullt, som K. Erik, för att
göra gunstlingen’ till ett föremål för allmän ovilja och afund.
Det hette, att han, född af ett ringa stånd, sjelf halade
och afundades adeln, och detta torde ock icke sakna grund,
ehuru ban sjelf benådades med adelskap. Om så är, så
var det väl icke på gunstlingens råd, som Konungen i
början af sin regering gaf rikets första stånd en ökad glans och
makt genom införande af Grefve- och Friherre-värdighcten,
med rika förläningar och stora privilegier. Troligen ville
Konungen dermed icke allenast tillfredsställa sin bekanta
böjelse för ståt och prakt, utan äfven tillskapa en motvigt
emot sina bröder.
Deremot torde man kunna tillskrifva G. P. de många
goda författningar och inrättningar, som utmärkte början af
Kung Eriks regering. Dit borde ock lätteligen kunna
räknas inrättningen af en ständig Ofver-Domstol, under namn
af Konungens Nämd; men detta tribunal antog snart,
liksom Stjernkammarn i England, charaktercn af en
blodsdomstol, som dömde från lifvet hoptals menniskor för så
kallade statsbrott eller mindre förseelser, hvilka icke
Sveriges lag, utan endast Konungens hofartiklar, eller hans
godtycke belade med ett sådant straff ***). Oviljan träffade
*) Fant, Observat. a<l Hist. Suec. Fasc. II. I*. I. p. 5.
**) Terserui i Nettelbladt Schwed. Bibi. St. IV. s. 200.
***) Geijer, Sv. Folkets Hist. II. s. 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
