Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
I’ u n 3 s o ii, Göran.
mest G. P., it hvilken befattningen som åklagare var
uppdragen; helst som han verkligen con amore synes hafva
fullgjort detta åliggande; dock hände att domstolen (ofta,
enligt Celsius, sällan, enligt Geijer) frikände oaktadt
häftigheten af hans anklagelser.
Ett annat och mäktigt parti fick G. P. emot sig, genom
sitt deltagande i de stränga åtgärderna mot Hertig Johan.
Det var G. P.. som till en början förhörde hans fängsliga
tjenare och genom pinliga medel sökte aftvinga dcui
bekännelser; det var han, som beredde Hertigens eget fängslande
och underhandlade med Catharina Jagellonica*). Men G. P.
uppträdde icke blott i statssaker oeh politiska bögmål, utan
lät äfven nyttja sig såsom ett verktyg för tyranniets
enskilda missgerningar. Sä var det han, som, då Catharina
Mäns-dotter öfverraskades vid en sammankomst med sin fordne
friare, hvilken endast ville taga afsked, Fänrik Maximilian,
anklagade honom på svepskäl, hvarefter han blef dömd från
lifvet, stoppad i en säck och kastad i strömmen.
Sedan Konungen ansåg sig hafva qväst den mest
fruktade af sina bröder, började ban ban frukta för adeln. Det
påstods, att G. P. uppgjort en plan till dess systematiska
kufvande. Undertiden smickrade K. Erik det lägre folket,
hvarföre adeln kallade honom en bondekonung, gaf sysslor
och nådebcvisningar sä litet som möjligt åt detta stånd,
och slutligen spridde sig el t rykte, alt på riksdagen i
Upsala 1567 skulle de förnämsta herrarne falla och Göran taga
deras gods osh embeten **).
Mest misstänktes Stureslägten, den högst ansedda näst
Konunga-familjen. Ett förespel till den förföljelse, som
väntade denna ädla slägt, var Nils Stures nesliga intåg, till
hvilket likaså orättvisa som politiskt dåraktiga upptåg G. P.
antingen var upphofsman eller lånade sig som verktyg. Vi
vilja icke upprepa kända händelser och förbigå således de
närmare omständigheterna härvid, äfvensom hvad inträffade
vid den ofvanberörda hemska riksdagen 1567, som
befläckades af Sturarnes och flera andra ädlingars blod.
Inledningen till detta sorgespel, var ett bref till tyska adelsmannen
Josua Gennewitz, som G. P. i förhand tvungit Abrah.
Stenbock att underskrifva, och hvilket sedermera begagnades
såsom domskäl till de anklagade herrarnes fällande; denna
skrifvelse innehöll väl ingenting förrädiskt, men deruti taltes
*) Skandin. Sällsk. Händt. III. sid. St.
**) Fryxell» Hist. Del. III. sid. 260.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
