Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius (Nericius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
P u t r i, Laurentius.
stärka sin konungsliga med kyrkors ock klosters gods, dem
han, ej sällan utöfver vilkoren i Vesterås recess, sig
tillegnade", förbisåg detta ändamål ocb ville ej befrämja dess
ernående. Saken förföll på ett möte i Upsala, som
Erkebiskopen sammankallade lo49. En opartisk efterverld skall
utan tvifvel allt djupare inse bvad dä kunnat göras, eburu
visserligen tiden var ond, och instämma i Atterboms
omdömen ("Studier till philosophiens historia oeh system" sidd.
589—407). Hvad som närmast rörer vårt speciela ämne
må derur anföras: ’’Det religiösa motivet (för reformationen)
vai*, efter allt utseende, först obemängdt bos Gari IX, som
fullbordade verket och som sjelf var en gruudligare theolog,
än någon af rikets nya presterskap; bland hvilket
man för öfrigt, under hela sextonde århundradet,
knappast upptäcker en, som i personligt värde kan mätas
med Biskop Brask *). De berömligaste äro tvifvelsutan
bröderne Petri, och af dem tilläfventyrs Olaus mest; den
andre framstår vid ett och annat tillfälle såsom en allt för
böjlig konunga-ljenare. Se Sv. Folkets Hist. af Geijer**),
andra delen; som med factisk utförlighet bevisar sanningeu
af Fr. v. Schlegels utlåtelse: In Schweden war die
Einfüh-rung des Protestantismus gar nicbt, wie in andern Ländern,
durch den Ström der Volksmeinung von selbst
herbeige-führt, sondern ging ganz oder vorzüglich vom Souverain
aus, der sie mit beharrlichcc Klugkeil und grosser Vorsicbt
allmühlig, langsam und vollsläudig durchzusetsen wussle.
(Phil. d. Geschichte II. 22ö). Vanliga föreställningen synes
vara, att svenska nationen vid denna tid lika snabbt ombytt
religion, som man afdiager en råck för att pådraga en
annan; hvilket måugcn bar prisat såsom tecken af nationens
sunda och nyktra förståndighet, mången åter beklagat
såsom tecken af dess armod på känsla och pbantasi. Sanna
förhåliaudct är likväl, att religionsförändringen upptog sjutio
år, och deröfver; ur.dcr hvilken tid (eller intill Carl IX)
*) I gamma anda yttrar Geijer uti Litteraturbladet år 1838 sid.
Ö3: "I allmänhet s a 1; n a r nog mycket vårt reformationstidehvarf
stora andliga charakt||er. Olaus Petri, det är sannt, hade en
gni–sta af Luthers eld, oeli hans bror Laurentius en blick af
Melanchthons mildhet. Föröfrigt har Sveriges Reformation mest blifvit gjord
uf en man, och mest befästad af en annan. Den ene är Gustaf I,
den andre Carl IV/’ — För Brasks rättfärdigande må, bland annat,
ett förtjent afseende fästas vid Tkyselii Handl. rör. Gustaf I:s hist.
**) Lj jäf\ad af Bergfalk i dess ypperliga recension »f denn»
historia uti Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
