Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius (Nericius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i SO P k t r i, Laurentius.
undervisningsverk, presterlig bildning o. s. v. befunno sig i
långt sämre skick, äu under den närmast foregående
påfviska perioden." Del är sådana omständigheter, som
kunna förklara Goethes hårda utsago:
Franz Ilium (trängt in diescn Yerworrenen Tagen, wie ehiaals
Lutherthuin es gethan, ruhige Bildung zuriick.
Vill man härmed jemföra hvad Vertol, "den fransyske
Curtins", såsom den "fördomsfrie* Rollcck (VIII. 261) kallar
bonom, om vår Reformation vidlyftigt ordar uli andra
delen af sin Ilistoire des Revolutions ile Suède, så torde
möjligen några belänkligheter uppstå, huruvida den synpunkt,
hvarur denna reform — lill sin grund och upphof —
all-männeligen betraktas, är den, som kommer alt bestå inför
"häfdernas allsherjarling."
Men ehuru Konungen och Erkebiskopen, jemte de
öfrige Reformalorerne, sålunda visat sig särdeles ense vid
fråga om vidtagandet af modifirationer uti deras egen
gemensamt utförda reform, ^skulle dock snart stridigheter af
allvarsam art uppstå. A ena sidan, skrifver H. Järta, ville
de sednare framstörta reformerne af kyrkobruken; å den
andra, måhända, göra sig sjelfva derigenom gällande samt
på sig öfverflytta så mycket som räddas kunnat af det fordna
clereciets välde och fördelar. Mycken upplysning härom
lemnar Konungens bref till Erkebiskopen af den 24 April
1539, tryckt i Celsii Mon. Polit. Eccles. p. 52. I anledning
af prelatens framställning om nödvändigheten att bibehålla
åt kyrkan canonical-gällen säges, bland andra skarpa saker:
"J vele gerna klippa faren och behålla ullen, men vachte
jorden vele J icke. Predikanter skolen J vara och icke
herrar." Säkert är, alt Konungen var vid samma tid
missbelåten med presterskapet och ej blott mot den hetsige 01.
Petri vred, utan äfven oblid mot den hofsammc Laurentius.
Härom vittnar nyss åberopade bref, hvari, honom och
Biskoparne förevites afsigten alt "få svärdet igen", hvilket
Konungen ej ernade tillåla; och vidare förklaras, alt
Konungen icke ville, "det någon reformation cfler den dageu
ske skulle, med mindre han det förut belefvat oeh
samtyckt hade, ej heller att något prent allmogen derefter
lemnades, med mindre ban det förut öfversett och beslutit."
Vid .samma tid, som denna censur infördes, yttrade sig ock
först det Konungens missnöje med Ol. Petri chrönika,
hvarom flera dess bref af 1541 och 1534 läsas i 2 tornen af
Scriptores rer. Suec., sednare afdelningen, sidd. 151—160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
