Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius (Nericius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P ut ni, Laurentius.
Uetta synes dock mindre trovärdigt. Biskopen i Linköping
lärer hafva förrättat hela tjensten. I fråga om förhudna led
var L. Petri alltid af den strängare meningen. Han
författade härom cn 1571 tryckt särskild afhandling och bragte
presterskapet vid kyrkomötet i Upsala s. å. att gilla och
bekräfta de deri yrkade satser. Brödren Olaus var af en
annan tanka. Han ville, att man skulle endast iakttaga hvad
i 3 Mos. 18 föreskrifves. (Jfr Troil II. 143).
Äfven uti politiska och diplomatiska ärenden användes
L. Petri. Konungen anmodade honom att deltaga i en
beskickning, som skulle underhandla om fred med Storfursten
i Ryssland *). Beskickningen blef i Moskwa väl emottagen.
Czaren, som visade sig särdeles nådig mot Erkebiskopen,
önskade att böra ett samtal mellan honom och en af sina
prester. Det skedde. Storfursten, som ej förstod
Erkebiskopens latin eller patriarkens grekiska, föreslog Tyska
språket; men deri var ej patriarken hemmastadd. Samtalet
hölls dä på grekiska och begyntes om fastan och belätens
tillbedjande. Erkebiskopens metaphysiska termer bragte
patriarken i förlägenhet, och den stackars tolken, som skulle
för Storfursten uttyda beggederas tal och ej vågad? att
tillstå sin okunnighet, var ännu mera brydd. Då en af
Svenska beskickningen, som förstod både grekiska och ryska,
hörde de bögst fria öfversättningar, hvilka tolken i sin
ångest gjorde, kunde ban omöjligt återhålla sitt löje.
Storfursten befallde genast samtalets inställande, och lät hänga
en tung guldkedja öfver Erkebiskopens axlar samt betygade
honom dessutom sin välvilja genom ansenliga skänker.
Celsius, sid. 745, säger, att denna legation afgått den 7 Nov.
155G, och Hallman, att den vid nyårstiden 1557 kom öfver
gränsen. Gezelius har 1554, hvilket är orätt.
Det kan ej med visshet bestämmas, huru långt Konung
Gustaf, derest icke återhållande makter hejdat honom, velat
*) Denna omständighet visar grundlösheten nf det skri, som för
några år sedan höjdes, då Honungen titi Statsråd kallade en andlig.
Man försäkrade, att de annars så föga aktade »ymboliska böckerna,
hvilkas antiquering ständigt yrkas, skulle hindra ett sådant
"sammanblandande" af verldslig och andlig makt. Man ser nu emellertid,
huru den anti-hierarcliiske Gustaf Wasa, som just skaffade oss de
symboliska böckerna på halsen, sjelf såg den saken. Prestmannen
Laur. Andreæ var Cauceller och Riksråd. Olaus Petri öfvertog
likaledes många verldsliga bestyr samt var till och ined härold. Likväl
bör märkas, att den sistnämde var blott diaconus ända till 1839,
då han prestvigdes. Han var således ej egentligen "prestman", lå-.
•em Geijer yttrar (II. 63), då han 1825 trädde i gifte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
