Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri, Laurentius d. y. (Gothus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P ■ t r i, Laurentius, d. y.
107
-som af de Jildsta kyrkans ] a rare gjorde tro och med
pro-pheternas och apostlarnas skrifter öfverenskomna, högt
aktas skola och ingalunda förgätas, mycket mindre derifrån
trädas i trons artiklar, som nu i rår tid af många
lättfärdigt, förvelna och trätsamma lärare, ja förförare med Guds
ords förakt och christenheten alltsom största skada och
förderf och många menniskors själavåda, det Gud bättre, allt
för mycket sker" *); att "de enfaldige" ma "sparsamligen"
läsa de skrifter, hvilka "utan återvändo" författas af de
många sekter, som i denna tid uppstiga**).
Till de anmärkningar, som innehållas i de tre
föregående noterna, må det tillåtas oss alt tillägga ännu några ord,
som möjligen skola framställa ämnet, och den som
understödt dess beredande, i en något ljusare dag än den
vanliga. Bland de theolngiska vetenskaperna har alltid ett högt
rum tilldelats exegetiken, hvars uppgift är, att ej blott
kritiskt, grammatiskt och historiskt, utan ock ur en
religiös synpunkt (som "icke står uti hvars och ens förnuft
och kraft", utan är, eller åtminstone kan i viss mening
kallas, "Guds synnerliga gåfva och den Helge Andes verk",
såsom det heter i Ordinantian, och hvilken mening icke heller
är främmande för de strängaste Lutheraner). Gud, såsom
det absoluta förnuftet, och Skriften, såsom detta det
absoluta förnuftets fullkomligaste uppenbarelse af sig sjelf och
sitt sanna väsende, kan ej förnimmas af någon annan änden,
som genom det gudomliga ordet väckt, upplyst och helgad,
i den urdning och genom de verkande medel, som delta ord
bestämmer, blifvit stämd i harmoni med detta förnuft
#) Dessa satser, öfver hvilka de Luthersk» puristerne så
erbarra-ligen väsnats, hvad innehålla de annat, än hvad de nämde puristerne
sjelfve gillade, och ined ska! gillade, då de antogo
symboliska böcker för att undvika split och oro bos de enfaldige, sora ej
sjelfve skulle haft förmåga att pröfva hvarje särskild predikants
subjektiva utgjutelser, ofta grundade på ihåliga insigter? Månne icke
Anabaptisternes skrän oeb Calvinisternes smygande insteg
rättfärdigade ett sådant förfarande, för att ej nämna Socinianernes sjelfva
cliri8tendomens hjertpunkt angripande lära, hvilken vid denna tid
redan började sprida sig i flera länder? Alla dessa åberopade den h.
Skrift, endast Skriften; och Socinianerne gjorde det åtminstone
ärligare, än i våra dagar en hop llegelska s. k. "Protestanter" eller
anti-katliolikcr.
**) Våra dagars Lutherska purister, t. ex. Schartauar.erne, vrka
ju samma satser, utan att någon derföre talar om papism, som
känner deras snart sagdt bat mot katholicismen. Alldeles det samma
gäller om Methodisterne, som ock för öfrigt ligga i öppet krig med
Puseyiterne i England. (Jfr tidningen "Pietistcn.")
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
