Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen, Axel Pontus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Rosen, Axel Pontus, von.
och ansträngning att under dessa bedröfliga omständigheter
mildra olyckan och tillfredsställa behofven omtalas ännu af
många med tacksamhet inom Wermlands område.
Utan att hafva det sökt, förflyttades R., såsom
Landshöfding, till Götheborg. Detta län har egna förhållanden.
Näringsfången äro mänga och olika. Residensstaden har
alltid haft betydlig handel och är nu omgifven af en stor
fabriksrörelse. Länets höfding, som ock är stadens
ståthållare, måste hafva en vidsträckt omsigt. R. hade den; ban
var här på sitt ställe, hvilket han icke heller för något
au-bud ville öfvergifva. Denna mångfald af föremål för
uppmärksamheten lifvade hans rörliga tanka. Han hade en gåfva
att lätt uppfatta allt och af hvarje ämne plocka blomman.
Beläsenhet i statshushållningsvetenskapen och umgänge med
ut- och inländska näringsidkare hade gifvit honom ett förråd
af kunskaper att tillgodogöras i hans verksamhet.
I sin lifliga hemärkningsgåfva, sin säkra takt och sitt
lcfnadsvett hade R. elementer till diplomaten; och han hade
visserligen lyckats att blifva det i stort, om han haft
vidsträcktare fält för dessa egenskaper, än i de förhållanden
till utländningen, Götheborg föranleder, och hvilka under
hans tid icke voro få. Sin utmärkta fallenhet för yrket
bevittnade han i den kinkiga ställning, då Sverige 1810
sväfvade mellan det öfvermodiga Franska beskyddet och
Englands åtminstone synbara hot.
Sillfisket hade smånihgom aftagit och slutligen nära
upphört, måhända till större skada för Riket i det bela, än för
den landsort, ibland hvars näringar det under ett halft
sekel hade utgjort den mest vinstgifvande, samt derigenom ifrån
andra, mindre riktande men ock mindre osäkra, dragit till
sig capilaler, idoghet och arbetskraft. Förlusten af en
sådan betydlig näringsgren skulle emellertid, innan nya hunnit
bilda, utveckla och stadga sig samt äldre tillväxa,
nödvändigt åstadkomma icke allenast de svåraste enskilda lidanden,
ja äfven förstörelse af mångens hela välfärd, utan ock en
allmän omhvälfning af förmögenhets- och kreditförhållanden
inom provinsen. För Götheborg blef mistningen af en högst
värderik exportartikel desto kännbarare, som dermed nära
sammanträffade tvenne eldsvådor, hvilka härjade dess
förnämsta delar. Men snart derefter inträdde en räddande lycka,
likväl svår att bevara. Napoleons Gontinentalsystem gjorde
Götheborg under några år till en iblaud verldshandelns
mel-lanplatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
