Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeckius, Johan.
511
En ny ledsamhet i det offentliga förestod mannen på
1040 års riksdag. Från Landshöfdingc-emhetet i Vesterås
bade blifvit anmäldt bos Regeringen, att Biskopen hade
vägrat att betala den vid sednaste riksdagen beslutade lilla
tullen och accisen, under påstående att Biskopar och
Dom-capitlens medlemmar derifrån voro frie. Saken syntes så
mycket mer betänklig, soiu orolighelcr här och der
utbrustit för denna pålagas skull. Danska sändebudet Wibe hade
ock sökt begagna R:s förbittring mot styrelsen och med
honom i tysthet öppnat underhandlingar*): men bekant är ej,
hvad R. derpå svarat. Lenxus genmälte, att R. nekade till
förrnämnde anklagelse och kunde visa tullnärernes
qvittenser; ban hade endast i början begärt, alt få erlägga alla
afgifterna på engång. Riks-Cancelleren påstod deremot att
saken hade sin goda grund. Rätta förhållandet är icke
bekant: otroligt synes dock, att en så klok man som R.,
o-aktadt sin balsstarrighet, skulle varit vettlös nog, att
försöka undandraga sig en af Ständerna beslutad pålaga.
Mellertid trodde Oxenstjerna så, klagade öfver bans obändighet
och fantasier, men yttrade, besynnerligt nog, att saken vore
obetydlig. Alla Biskoparne förente sig i en förbön för sin
medbröder och gingo i borgen för bans framtida uppförande.
Om det förra käromålet anställdes undersökning: R. nekade
och sökte undanflykter, men kunde dock icke alldeles
komma ifrån klagopunkterna. Han måste anmoda sina på
riksdagen församlade embetsbröder, att ånyo begära förlåtelse
för honom, hvilken han ock erhöll, men med sträng
tillsägelse att aldrig mera ett sådant oråd sig företaga.
Förut bade den i alla andra hänseenden så högt
förtjente- mannen haft att hugna sig öfver många gynnares
verkliga eller skenbara ynnest. Gamla Enkedrottningen Catharina
Stenbock, som lefde på Strömsholm, såg honom gerna hos
sig, så länge hon lefde: men redan 1022 afled hon och R.
följde hennes lik till Upsala domkyrka. Gustaf Adolf
besökte honom åtskilliga gånger, gästade i hans hus och stod
fadder åt hans son Johan 1025; ja anförtrodde honom
äfven uppsigtcn öfver sin naturliga sons, Grefve Wasaborgs
uppfostran på Hörningsholm **). När Axel Oxenstjerna
vistades på Tidön, uppvaktade ban flitigt denne Mæcenas;
behöfde Bispen pengar för sina inrättningar till det allmänna
bästa och när medel från andra håll tröto, var alltid Riks-
*) Franzén sid. 208. Fryxell, anf. st.
*•) Enligt lian» egen uppgift vid processen 1656.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
