Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Olof d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeck, Olof d.«.
325
nyo upprest af Östgötha Nation. Den andra var hans
medbröder Hoffvenius. Långt ifrån att afundas den store mannen
— Sveriges störste anatom och läkare, till dess Rosén von
Rosenstein uppträdde — i tysthet erkännande hans
öfverlägsenhet på ett fält, der Atlanticans författare vann sin
första ryktbarhet, öfverlemnade han åt honom icke blott sin
praktik, utan — såsom det synes — äfven dissectionerna.
Men denne gick tidigt (1682) ur verlden, och hans
efterträdare, Drossander, var väl en lärd och skicklig lärare,
men interesserade sig mest för physiken. Derigenom förföll
åter medicinens studium: år 1684 klagar R., att både
anatomien och botaniken försummades, särdeles den sednare
vetenskapen: ty alla idkade brödstudier; det funnes endast
tre, som studerade botanik, och bland dessa tre endast en,
hans son, på fullt allvar. Det var också icke underligt,
då R. sjelf började försumma lectionerna, förebärande, att
trägården upptog bela bans tid. Sanningen var, att, sedan
nyhetens behag för honom sjelf försvunnit och tilloppet af
åhörare började minskas, var ban mera road, att bygga,
processa, uppvakta och brefvexla med de stora, samt att
använda återstoden af sin tid på författarskap, hvilket
under sådana förhållanden syntes honom tacksammare.
Ett af dessa verk låg inom kretsen af hans
vetenskapsbefattning; det var stort och gigantiskt, värdigt ett sådant
herculiskt snille. På Rudbecks bemedling bade nemligen
Gancelli-Rådet Coijet 1666 skänkt Akademien ett Herbarium
Yivum i 50 band, samladt af den bekante Burserus. Dessa
lät R. afrita och skära figurerna i trä, och det så nitidt,
att de liknade den tidens bättre kopparstik, ämnade för ett
verk, som skulle heta Campi elysii eller Glysisvald. Grefve
Carl Oxenstjerna hade till detta företag 1684 skänkt 5330
dlr k:mt, äfven hade De la Gardie och författaren sjelf
dertill bidragit med mindre summor. Nyssnämde år voro 1000
figurer färdigskurna, 000 ritade, 1200 oritade. Hvar figur
kostade i träd, polering, ritning ocb utskärning 5 daler.
Sedermera betalte Akademien ritarn och formskärarn, och
1002 gaf Carl XI ur statscassan dertill 3000 dlr *). Under
sednare tiden öfvertog sonen inseendet öfver verket. Andra
delen, innehållande de vackraste växterna, utkom 1701,
första delen, som innehöll Gräsen m. m., skulle utkomma
året derpå, men den blef förstörd jemte- 11,000 stockar till
båda delarne, i den rysliga vådeld som detta år öfvergick
\
*) Aeiell sid. 97. »elaGard. Areh. VIII. »id. 18, 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
