Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutström, Carl Birger - Ruuth, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Ruuth, Erik.
Aboæ 1794. ■— Förslag till Minnespenningar och Inskrifter i Vith
Flist. och Ant. Akad. Del. V—VI. — Fabeln om Pliaëton i Ovidit
Metamorpb. på rimmad vers; i St. Akad. Handl. Del. Iil. —
Inträdestal i St. Akad. 1815, i Akad. Handl. Del. VII. — Reeens.
och uppsatser i St. Läk. Sällsk. Handl. Bd. V., Patriot. Sällski
Journal, Stockholms-Posten och andra tidningar.
(Källor: Sacklén» Lik. Hist. Bel I och Suppl. — Valerii Intr.Tal i Sr. Akad.
Handl. D. XII. — Biugraphi i Vet. Akad. llandl. för 1WSB. — Muntliga underr.)
RUUTH, ERIIt.
Grefve Erik Ruuth var son af Riksrådet Gust. Ruuth,
en ättling af Peder Ruuth, som Gustaf I adlat 1559 och
som var af en gammal Dansk adelsätt. Peder R. säges från
Lüheck inkommit med Gustaf Eriksson. Först genom Gustaf
Ruuth hann denna ätt purpurn. Han inkallades i Rådet
1755 såsom Amiral och Amiralitetsråd. Genom sitt gifte
med Ebba Sjöblad, eu dotter af Öfver-Amiralen och Landsh.
i Malmö Frih. C. G. Sjöblad, hade ban vunnit ansenlig
förmögenhet. "Sjöbladska arfvingarne" nämnas omkr. 1760 vid
inånga Skånska och Småländska egendomar i jordehöckcrna.
Vid sin död 1757 lemnade Gust. R. tvenne söner, hvaraf
den yngre, Erik, var född d. 24 Oct. 174G.
Er. R. anträdde fadrens bana, blef Cadett 1757 och
Lärstyrman 1761, i hvilken egenskap han på Örlogsfrcgatten
Illerim bevistade blocquadcn vid Collberg; men söktf snart
lyckan "på det torra"; blef Fänrik vid Lifgardet 17&4, fick
Capitains afsked 176^ R. W. O. 1777 saint straxt derpå
Friherre (Jt? 296). Öfverste n. h. o. v. 1781. Förste
Ca-valjer hos Hertigen af Södermanland s. å. C. N. O. s. à.
Banco-Revisor 1785. Ledarn, af Tull-Directionen s. å.
Förste Stallmästare hos Hertigen 1786.
Dessa hvarandra jagande befordringar visa; att R. var
ett föremål för hofnäd. Men snart visa nya uppsteg, att
ban ansågs vuxen Statsvärf. Han blef Stats-Sekreterare vid
Handels- och Finance-expeditionen, tillf. President i
Stats-Contoiret samt Ledamot af Regala
Bränvinsbrännings-Direc-tionen d. 27 Nov. s. å. Ledamot’ i en öfverläggning, som
föregick kriget 1788. Ordförande i Allm.
Magasins-Direc-tionen 1788. Ledamot af Utrcdnings-Commissionen s. å.,
hvarmed han fortfor till 1790. Dirccteur vid Vestindiska
Compagniet 1788. Var s. å. K. Maj-.t följaktig under
cani-pagncn i Finland och om hösten till Götheborg. Lcdam. af
Allm. Arenderuas Beredning 1789, efter K. Kådskammarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
