Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It y i) e 1.1 i; s, Andreas.
ban trodde sig finna någon af dessa for nara trädd,
ryggade ban tillbaka för hela lärobyggnaden. Det var dessa
ban kallade "odalsanningar, som den eviga sanningssolen,
Gud sjelf, slrålevis i våra själar inkaslat." Till dem
refererade sig för R. allt, de voro honom sanningens högsta och
eviga mått, dem förliknar ban vid varaktiga Ilermeg-stodcr,
som beteckna den öppna kungliga väg all forskning måste
taga, om den skall föra till målet. "Och delta mål, säger
ban, ar det yttersta, stora, dit all mensklig tanke, dit bela
skapelsens dunkla sträfvan och kreaturens oaflåtliga suckan
leder. Föresätta sig de lärde detta mål, tenderar
vetenskapen dit, då förstå de sin kallelse rätt och göra silt
embete med fröjd, ty då lefva de jemt i en lättare atmnspher
och kunna ej nedryckas inom kretsen af lägre hvarken
njutningar eller smärtor. Den enda sanna, intensiva,
varaktiga och själfulla glädjen ar den i Gud, ty han är
summan och inbegreppet af det goda, liksom all sanniog och
skönhet äro i honom. Ju mera menskliga medvetandet
upptager af delta oändliga salighetsförråd, desto mer
tillgänglig blir vår natur för verklig lust och fröjd och desto
lättare föraktar hon allt annat; men ju längre bon
hortkom-mer från Gud, desto falskare och ömkligare blir hennes
lycka eller rättare den chimere af lycka, som ett berusad!
sinne drömmer sig till. Man må icke tro, att del är blott
få vetenskaper gifvet att leda till Gud; detta är tverlom en
för dem alla gemensam egenskap, ty här finns ingen sä steril
att den ej gifver denna gudomliga frukt, blott den odlades
själ är sådan den bör vara. Ty likasom allting från Gud
utgått, så återvänder till honom allt. Gud är det rätta
innersta centrum, hvarifråu naturens alla radier utgå och dit
de alla i evigt kretslopp gå tillbaka. Gäller detta om sjelfva
de osjäliga verldstingen, huru skamligt då om de öfningar
och konster, som kallas vetenskaper emedan de bedrifvas
med medvetandet, skulle afvika från denna allmänna
naturlag!" Så skref för 126 år sedan en Philos. Professor vid
Lunds Akademi vid tillfälle af den Magisterpromotion honom
tillkom att förrätta. De idéer R. här uttalar, de åsigter
ban här framställer af menskliga velandet, konsten och
handlingen äro måhända lika storartade och snillrika, soin de,
hvilka i Tegnérs epilog vid elt liknande tillfälle ungefär
100 år sednare så mäktigt hänförde alla hjertan. Enda
skillnaden bestod i språket, ty då Tegncr vågade införa
Svenska på ctl rum, som dittills var Latinet förbehållet,
blef han nationens älskling vida mer au sådant var möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
