Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Rtdf. iiiit, Andreas.
för Rydelius, som endast på Romerska språket och således
blott för de lärde kunde ge passande och värdiga uttryck
åt sina herrliga tankar.
Jemför man Rydelii Svenska prosa med hans Latin är
det som barnets tungomål mot den åldrige vises. Han har
dock den stora förtjensten om sitt modersmål? att han
egentligen är den förste, som upptagit det för lärda ändamål och
försökt gifva det en vetenskaplig utbildning. Det är likväl icke
som det vore samma författare när ban skrifver Svenska,
som när ban får begagna Ciceros och Plinii lysande rhetorik
eller Horatii och Ovidii smidiga versformer. Ty äfven i
bunden latinsk stil försökte sig R. icke sä sällan, och man har
ännu i behåll åtskilliga hans epigrammer ocb poetiska
epistlar på sistnämnde språk, som både till form och innehåll
äro af ett utmärkt värde. Såsom prof intaga vi följande
öfversättning utaf en hans gratulations-adress till en ung
man, Edmund Aelf, som disputerat "de fine philosophiae."
Öfversättningen blir naturligtvis, liksom de hvilka vi
ofvanföre vågat af några ställen ur hans vältalighets-produkter,
långt efter sitt original, men torde i någon mån återgifva
författarens anda: .
Hvad förnuftet förmår i tjenst för ädlare syften,
Fast förhatligt det är ofta i tiggaredrägt;
Iluru visdom är skild långt kort irån skrytsamma flärden,
Hur pkilosophen är än olik sophisternas hop:
Detta vi läre af Dig, du framåtsträfvande yngling,
Du som mognar alltjemt mot en gedignare frukt.
Oss ett exempel Du gaf att barbariet som hotar,
Har i Minervas verld icke att göra ännu.
Så drifver ban alltjemt i vers som prosa sin favoritidé, det
sunda, klara, lefvande vettets rättigheter mot cn ofta
barbarisk, mörk och andelös skolvisdom. Philosophiens
sammanhang med lifvet, speculationens med handlingen,
konstens med naturen är den stående ljusa länken, som
återkommer i evigt vexlande uttryck öfverallt i hans skrifter,
således äfven i hans "förnuftsöfningar", hvars
anthropologi-ska del isynnerhet är märkvärdig. Rydelii lära om
menniskosjälen och dess förmögenheter är alldeles originel och
innehåller mycket, dels i utvecklad form, dels mera
divinato-riskt, hvarmed en sednare tids psycbologi förvånat såsom
med nya åsigter. Hutcheson, Jakohi, Schleiermacher, Jean
Paul, Schubert och sjelfva Frans Baader hafva mycket
gemensamt med hvad R. framställt i sina förnuftsöfningar. Så
iir t. ex. hans djupsinniga theori om den s. k. sensus
inli-mui ett förespel till läran om det sjette sinnet eller organet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
