Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rtiielius, Andreas.
87
Svar; Lit ej på glas, <lct brister sä gerna;
Gör ej på mull din räkning så lång.
Ser du det uppgå vid öster en stjerna.
Mins, att bon hafver åt vester sin gång.
Sent eller fort hon måste härunder,
Och hvarför ej fort?
Räkna så långt förgängliga stunder
Det gagnar ej stort.
Flyktiga verld, ho vill dig berömma,
Som känner dig rätt?
Nöjas i dig är fastande drömma,
Att magan är mätt.
Funne jag dig, hvad skulle jag klaga?
Is uti kind och marmor i hy
Ögonen min kan ieke bedraga,
Ljufvaste min, dig måste jag fly.
Ack, huru stor du gjorde inin lycka,
Så länge bon stod !
Blomman gick ut, då kunde jag tycka
Min lycka var god?
Dygden, din vän, stod villig och färdig
Dig smycket att ge.
Icke var jag din lycka så värdig
Din lycka att se.
Svar: Lyckan är här, här är ju min heder.
Här är min vän, mitt smycke är här.
Skulle jag nu mig växla dit neder?
Vore det ej mill lycka för när!
Ängslige själ, låt himmelen vinna
Ditt hela behag.
Längta med mig omsider att hinna
En sällare dag.
En gästbjudande glad Amjlnchor:
Var nu välkommen, o! dygdig» lilla
Syster dig sitta en lyckclig brud?
Låt dina bojor än ligga der snilla,
Tag din i purpur utsmyckade skrud.
Lyckelig du, så bittida ledig
Från syndiga fel,
Alldeles i det eviga fredig
Till bästa din del.
när är din Gud, här ser du med nöje
Hans himmelska hof.
Här du med oss fick sjunga vid löje
Hans eviga lof.
Den sälla Själen svarar:
Ack, huru nöjdt jag finner mitt sinne!
Evige Gud! hvad nöje du ger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
