Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rughman, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r i> g ii man, Jonas.
till Adjunct och Isländsk Translator vid det inrättade
Anti-quitels-CoIlegiet. Derefter knöt kan äktenskaplig förbindelse
med Juris Professoren ltrings dotter, Brigitta, 1771, och
hade med henne tvenne barn, hvaraf det ena öfverlefde
fadren, hvilken afled i Upsala den 24 Juli 1679.
På vår historiska litteratur har R., såsom af ofvanstående
synes, haft en ganska vigtig inflytelse, heldst det, enligt
Rühs*), var "i synnerhet han", som väckte tanken på att
från sjelfva Island hemta grundvalarne till uppresande af ett
nytt Svenskt eller Nordiskt pantheon. I mer än hundrade
år efter R. knäböjde de lärde i detta tempel åter för de
gamla Gudarne, och först vår samtid har sett
förtrollningen lösas.
Ofvannämnde nya inflytelse på Svenska historiens
behandling genom bekantskapen med Isländarne bar dock ingalunda
varit oinskränkt — knappast öfvervägande — fördelaktig.
"Genom bekantskapen", säger den skarpsinnige Rühs **), "med
de Isländske Sagorna och det okritiska sättet alt begagna
dem, vanställdes den äldsta Svenska historien på e 11 n y 11
sätt." I detta afseende har äfven Wieselgren***) nyligen
framställt högst begrundansvärda erinringar och med slående
bevis yrkat, alt sjelfve den i så många afseenden orättvist
häcklade Johannes Magnus i flera punkter förtjenar
trovärdighet framför Isländarne. Vare dock härmed huru som helst †):
neppe med synderlig Tillid dvxle ved andré, fra samme Kant
udgang-ne historiske Forskningar, naar det cr öiensynligt, at Patriotismen
eller retter* Exelusivismen har fastsat Resultatet som det Absolute,
hvorefter Undersögelsen har at lempe sig. Oldskriftselskabet [-belland]er-] {+belland-
]er+} den danske Literatur-, Cultur- og Statshistorie i Middelalderen,
hvor dog endnu saameget ær at udrette, som en Biting, og offrer sine
bedste Kræfter paa at gjüre de norske og isländske Sagaer til Dansk
Urhistorie og spille det ældre norsk-islandske Sprog inden den
ex-clusive Danskbeds Enemærker. En saadan Virksoinhed,
udenFodfæ-ste i Tidens Culturtilstand og den historiske Forsknings nuværende
Ståndpunkt, indeholder Selvdestruerende Elementer. Som vi og
oven-for bave viist, kunne vi nu sikkert haabe, at udenlandske Lærde, der
syste med nordisk Archæologie, alt mere og roere ville vinde sig op
til eet af eensidig dansk Paavirkning uafhængigt Ståndpunkt.
*) Sv. Rikes Hist. I. xvin.
**) A. st. V. 470.
***) Ny Smålands Beskrifning. I. S, 7, 36, 46, 93, 221, i
irn-nerhet 253—238, 262, 263, 278, 519, 400, 410. Jfr äfven
Schfin-ström: Anledn. till Sv. Hist. förbättr. sid. 29—31, 33—36, 68 ff.
†) Redan Thorn. Bartholinus skref: Plurima cautela in libris
ve-teribus Islandicis utendum est, et veræ historiæ a falsis magna
cir-cumspectione lecernendæ. (Antiqa. Dau, I. 199); — och 0’Flaherty:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
