Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R ii n 8 , Fredrik.
22 9
ur den Anglosachsiska, jemte strödda anmärkningar öfver
den Nordiska diktkonsten och mythologien, såsom ett
nödvändigt bidrag till de nyaste undersökningarne, och tillika
i sin sista skrift, öfver Taciti Gcrmania, lofvar att än en
gång utföra sin åsigt. Ehuru Wallmark visserligen icke
direct angripit de Miillerska skrifterna, föreställa vi oss likväl
att ban, så väl som Rühs, tagit kännedom af deras
innehåll; men vi äro tillika böjda att tro, det han, lika litet
som R., anser dem afgörande för frågans lösning. Vi känna
icke huruvida Geijers nya åsigter om den Odinska
invandringen ingripa i hans fordna framställning af Asaläran.
Då emellertid, i följd af Geijers sistl. år oiTcntliggjorda
öfvergifvande af sina förra åsigter om väsendtligare delar af
vår gamla historia äfvensom på grund af enskilda
aktningsvärda forskningar, ett allmänt affall från de sednare
decenniernas uppfattning tyckes stå för dörren, förmoda vi, nit
vid den nya revision, som bör förestå en Abels, Murrays*),
Ihres, Schlözers, Adelungs, Eichhorns, Ewers’, Gatterers,
Thunmanns, Hüllmans, Dahlmanns, Bergmanns, W. Miillers,
Kembles, Steffens**), m. fl:s åsigter, man icke heller
förglömmer Rübs’ arbeten, som delvis hafva samma rigtning.
Hans yttranden i Svenska historien antaga vi såsom bekanta;
men då hans sednare, mera utförda, framställningar synas
numera vara föga bekanta och för den yngre generationen
6nart sagdt okända, tro vi oss vara skyldige R:s minne en
kort redogörelse för desamma, helst man då och då ser
dem häcklas äfven af personer, som ej tyckas ega någon
aning om deras verkliga halt.
R:s grundliga studium af Medeltiden kunde ej förlika
honom med de Skandinaviske Lärdes, synnerligen
Danskarnes, sätt att behandla den gamla Nordiska historien. För
den utmärkte forskaren P. E. Müller hyste ban mycken
aktning, men beklagade sig öfver att denne missförstod hans
åsigt. I åtskilligt hade Muller onekligen rätt; mycket kan
dock äfven mot honom invändas ***), ehuru högt ban än i
*) Dennes afhandling |ifver Runorna, i Commentt. Soc. Goett.
II., ansåg R., om icke uttömmande ämnet, likväl för det hasta, som
deröfver blifvit skrifvet oeh äfven vida öfverträffade Ihres skrifter.
**) "Ueber die Einnirkung des Christcnthnms auf die nordische
Mythologie", uti "Nachgelassene Schriften von H. Steffens. Mit
ei-nem Verworte von Schelling. Berlin 1846", sidd. 77—ISß.
***} T. ex. om det mythiska i Gudasagan, hvilket vi anse Geijer
hafva fullkomligen vederlagt, ehuru Danskarne ännu stå orörliga pä
samma punkt. Vår åsigt är i korthet antydd i ett snart utkommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
