Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Käns, Fredrik.
kritik står öfver sina samtida och efterföljare. "Emellertid",
säger R., "bekänner jag, att jag ingalunda blifvit
öfvertygad af Miiller, och att stridsfrågan ickc synes mig bringad
närmare sitt slut. I den sednaste tiden hafva öfver den
äldsta Nordiska historien omdömen blifvit uttalade, i hvilka
jag icke kan instämma: de hero på grunder, som den sanna
kritiken icke kan antaga; jag har vid alla mina historiska
arbeten alltid kännt behof att uppfatta hvarje föremål i dess
sammanhang och betrakta det i dess verklighet: på denna
väg har min åsigt öfver den Nordiska forntiden uppstått: ju
djupare och fullständigare jag begrep Medeltiden, hvarmed
jag en längre tid uteslutande sysselsatt mig, ju mer har jag
blifvit öfvertygad om dess rigtighct." R. och mången med
honom ansåg den hos Skandinaviens lärde allt mera
herrskande meningen för reactionär, egande en tillfällig
uppkomst eller eggelse uti restaurations-politiken och d»
vaknande nationella interessena samt föga motsvarande den
strängare vetenskapens fordringar. På andra sidan kallade man
honom reactionär, prosaisk, utau sinne för det gamla
Norden och oförmögen af den gudaborna andens högre
åskådningar.
Den Isländska litteraturen kunde R. ej tillerkänna det
höga värde, som Skandinaviens lärde dervid fästade.
Endast i sammanhang med Europas allmänna och de äldre
culturstaternas historia hade den en betydelse: "Wie
wun-derbar ist es doch, dass man den isländischen historischen
Sägen mehr Glauben zutheilen soll, als den Franken
Huni-bald oder dera Engländer Gottfried von Monmouth, deren
Arbciten die treffendsten Gegenstücke zu den nordischen
Geschichtsbüchern abgeben."
Skandinaviens språk ansåg R. vara en gren af den
nedra Germaniska språkstammen*). "G er manis ch ist der
arbete. Begrundansvärda ord yttras af Wieselgren, rörande detta
ämne, i IVy Smålands Beskrifning I. 56G.
*} Till samma resultat har AVieselgren, i sin
Smålands-Beskrif-ning, kommit: "Både språk och myth visa oemotsägligt, att våra
Nordiska stammar äro Germaner; men bland dessa ej af
Uög-tyska, utan Nedertyska grenen. Denna träffas på Tyska sidan af
Östersjön; men att den dit sträckt sig från öster, finna vi vara en
hypothes allena, utan grund i språk och fornlemningar mellan Svarta
Hafvet och Östersjön; deremot finna vi Plattyskan leda oss från
Bhe-uens utlopp till Diinas. Belgernas-Holländarnes språk är mest likt
våra Skandinaviska tungomål, särdeles det Svenska, af alla utom
Ö-atersjön anträffade idiomer, betraktadt tillsamman med sitt syskon
Plattyskan. Der är således det säkraste bevi», att våra stammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
