Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 ii ii s, Vredrik.
Den Nordiska poesien och mythologien anser R. till
stor del hafva sitt ursprung hos Angclsachsarne, och i
detta afseende vinner hans mening äfven stöd af Grund
t-vigs skrifter. I afseende på Nordens Elfvor anmärker 11.,
att äfven Angelsachsarne kände dylika väsenden och hafva
en mängd namn för alla särskilda classer af sådana. Dessa
namn anser han emellertid ej hafva varit folkets
tillhörighet, utan blott uppfunna af de lärde för att öfversatta de
Grekiska uttrycken; ty redan de äldsta bearbetarne af det
Angelsachsiska språket hade en synnerlig kärlek för
detsammas renhet och sökte med inhemska ord återgifva de
främmande namnen. Dessa namn finnas uti Ælfries gamla
glos-sarium, bakefter hans grammatik, som Sommer utgifvit
1659, sid. 79. Elfvor omtalas äfven i Skotland under
christna tiden. Jfr Ön the fairies of populär superstition ,
in the minstrelses of the scotish horder, II. Iä7 (3 ed.
Edinbury 1806). Likaledes äro Dvergar ej ensamt
Nordens tillhörighet. De kallas i Skottland Br o yr ny (jfr
Ja-mieson, etymological dictionary). I England känner man
dem under namnet Robin Goodfellow = "Nisse god
dräng." På Orkney- och Shetlands-öarne äro dessa
Tomtar likaledes kända. Detsamma gäller om Ne eken m. fl.
"Uppenbarligen", säger R., "herrskar i dessa föreställningar
en grundidé; men man ser äfven huru de genom främmande
inflytelse, genom Christendomen, genom Romerskt-Grekiska
myther, ja till och med genom orientaliska och romantiska
sagor blifvit tillökta och utsmyckade." Skandinavernas
äldsta religiösa föreställningar, före beröringen med det christna
och mera bildade Europa, anser R. hafva varit särdeles enkla.
Ett sådant folk kunde icke hafva någon annan religion;
huru kan man tro, att dessa råa krigare och sjöröfvare
hade ett vidlöftigt system af religiösa ideer, som till en del
endast kunde härflyta ur en djupsinnig speculation, att de
egde en utbildad historia och en fullständig genealogi öfver
sina Gudar?
All Nordens cnltur utgick från Christendomen; den nya
religionen mildrade de råa sederna, den föranledde och
underhöll en förbindelse med dé bildade sydliga länderna: genom
den uppstod en mängd politiella och sociala inrättningar:
sjelfva skrifkonsten var en gåfva, för hvilken Nordens
inbyggare hafva Christendomen att tacka. Någon Dansk, som
återvände från sina plundringståg, eller någon fånge kunde
väl göra ett försök med skrifning och på ett rått och ofull-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
