Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rühs, Fredrik. 257
hos vänner och slägtingar ett kraftigt understöd. Den
ansedde Lagmannen Thorgner vanns snart. Han genomdref
lätt och fogligt den nya lärans införande under tillåtelsen
för enhvar att hemligt, men ej offentligt, offra åt afgudar,
samt att fä, enligt hednisk sed, utsätta barn, äta hästkött
o. s. v. Så omvändes pä ett enda thing, stilla och
fredligt, hela Island utan tecken till förföljelser eller
utrotningsförsök af gamla seder.
Ju allmännare Ghristendomen blef, desto mera steg
cul-turen; förbindelserna med utlandet blefvo allt ymnigare och
innerligare; ja redan tidigt fanns det Isländare, som besökte
sjelfva Rom. Redan 1057 insattes Biskop i Skalholt och
femtio år sednare äfven i tloluin. Biskoparnes anseende var
ganska stort. De voro snart sagdt Isländarnes konungar,
efter hvilkas vilja bela folket rättade sig (Adam. Brem. de
situ Dan. ed. Fabr. p. 65). Lagen af 1040, som ställde
borgerliga lagen under den andliga, visar klereciets stora
inflytande.
1 början af trettonde århundradet funnos pà Island
redan sju kloster, hvilka, såsom öfverallt i dessa tider, voro
lärareanstalter och plantskolor för högre bildning: i
Skalholt! stift funnos 220 kyrkor, som fordrade 200 prester.
De, som sökte högre vetenskaplig bildning, reste till
England, Tyskland, Frankrike; Paris var mest besökt och
Pari-serklerk var ett namn af det högsta anseende. Lärdom
fanns blott hos få personer, mestadels andlige *). Biskop
Isleif var egentlige grundläggaren af inbeinsk lärdom (se
föregående not); några nyare lärde påstå, att han skrifvit
de första Isländska annaler, men endast för alt göra den
Isländska historieskrifningen så mycket äldre, ty i gamla
underrättelser finnes ej den ringaste grund derför. Sä mund
Siffusson 1. den Vise (född 1056), besökte Tyskland
och Frankrike, studerade flera år i Paria; hans kunskaper
*) Såsom ytterligare bevis för R:s åsigt om Angelsaclisiskt och
i allmänhet främmande inflytande på Island erinra vi, att Islands
förste Biskop, Bernhard, var A n g el sa c h s a r e, med tillnamnet:
"den boklärde." Sedan kom en annan Bernhard från Sachsen, och
den förste infödde Biskop, Isleif (född 100C), hade studerat i
Erfurt. Jfr Grundtvig, Verdenshist. II. 316; Aalls, öfvers, af
Sturle-son, I. 3. Isleif var äfven en tid hos Adalbert i Bremen. Om den
Angelsachsiska Beowulfsdrapan yttrar Geijer (Hist. I. 38), att dess
författare, "ehuru Christen och äldre än Isländarne,
öfverensstämmer likväl med dem i det Nordiska skaldespråkets
egenheter, i hänvisningar på Ed di ska myther och i målningen af
Nordiska seder."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
