Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
r ü h s, Fredrik.
varit använd till bevarande af något historiskt factum. 3)
All cultnr utgick från Christendomen, som först af
Engelsmän tillfördes Norrmän och Isländare, hvilka således hade
en afgörande inflytelse på den art af cultur, som utbreddes
i Norge och på Island *). 4) I de första tiderna bibehöll
sig, stödd af den fria författningen — som befordrade
utveckling af alla krafter och färdigheter — en viss
vetenskaplig anda, som synnerligen sökte föremål i poesien och
fosterlandets häfder. 5) Alla lärde hade fått utländsk
bildning o. s. v.
R:s åsigt om den Nordiska poesien är hufvudsakligen
denna: man bör icke tvifla på att ju icke de äldre
Skandinaviska stammarne så väl som Iiamtschadaler, Grönländare
och Finnar hade sin diktkonst; den måste vara enkel och
okonstlad; det fanns ingen egen class af sångare, utan
enhvar, den genien eller känslan hänförde, uttalade sina
förnimmelser, som sällan i minnet besvarades; väl fanns en
och annan högre begåfvad, som kunde väcka ett tillfälligt
bifall; men något bestämdare kan ej sägas om den äldsta
Nordiska poesien. Men i Norge, och synnerligen på
Island, uppstod efter den närmare förbindelsen med England
en konstfullare diktkonst, som var efterbildad den
angel-sachsiska, men sednare erhöll en egendomlig modification.
Då Angelsachsarne intogo England, blomstrade redan
Christendomen bland Britterne. Sedan de förres konung äktat
en christen Frankisk prinsessa, skedde omvändelsen med
*) Bisltop Nordin hyste samma tanka, såsom synes af följande
käns egenhändiga anteckning uti bans handskrifter in folio:
"Skalder vill föga annat säga än Erudili: så att detta urd ej utmärker
egentligen personer med poetisk gifva, som vi i allmänhet tro. (I
England fingo dessa sin kunskap och derifrån har både vårt språk
och våra seder blifvit formerada. Se Grönl. Torfæi p. 1S2).
Således voro Skalderne ej såsom poeter i l|ofven, utan rent af såsam
Blinistrar; inen deras erudition satte dem framföre andra i stånd att
dikta visor och på detta sätt tillvinna sig aktning. Alan kan oek
finna huru härmed tillgått. Islands första inbyggare lemnade Norge
missnöjde.! Således var det ej roligt utt ställa sin handel och
varubyte på detta rike, utan heldre på England, der konster, lux,
penningar, studier m. m. Oorerade mera och hvarest Isländska varor
nödvändigt skulle vinna bättre afsättning, emedan Norge sjelf hade
nästan samma varor som Island etc. Genom dessa resor och [-isynner-he£t<]varstadnande-] {+isynner-
he£t<]varstadnande+} någon tid i England förvärfvade sig Isländarne en
hop kunskaper, artighet och slughet, som ådrog dem aktning, när
de sedan kommo till Norge, Sverige etc. och detta föranlät dem att
göra skaldskapet till en näring. Troligen hade dessa skalder
äfven något att göra med konungabarnens uppfostran."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
