Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Rühs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R ii m s, Fredrik.
243
i anspelningarna på treenigheten, läran om himmel och
helvete, straff och belöning, verldens undergång, o. s. v. Det
christna är så i ögonen fallande, att till och med Nordiska
lärde, som äro intagna af det varmaste nit för sin gamla
fosterländska Sagohistoria, sjelfve hänvisa till Bibeln såsom
källa*). Nu kan man man förstå hvilken röra skall uppstå,
när detta allt i nittonde seklet skall sättas i vetenskapligt
system — "die Phantasie der Neuern, die die Nordische
My-thologie nach den Principien der Naturphilosophie
construi-ren." (Wiborg i Danmark bar på 1840-talet förbättrat
saken med att uppställa Eddaläran efter Uegclska
philoso-phiens system!).
Det var naturligt, att, sedan Christendomen hade bland
Isländarne väckt en vetenskaplig anda, deras lands och
deras förfäders historia skulle framför allt hänföra dem; det
smickrade deras fosterlandskänsla att sammanknyta den med
de folks och hjeltars, hvilkas värf blifvit förherrligade
genom så stora skalder och häfdatecknare. De företogo sig
att uppteckna deras historia och begagnade sig dervid af
modersmålet: dels efter deras förste lärares,
Angelsachser-nes, exempel, hvilka redan sedan längre tid hade nyttjat
sitt modersmål vid skriftlig framställning, dels emedan bland
sjelfva presterne bekantskapen med Latinska språket icke
var särdeles djup; härvid förekommer äfven den
omständighet, alt de fleste Isländska andlige bestodo antingen af
infödingar eller af Engelsmän och Norrmän, ej, såsom i
andra länder, af Italienare och Fransmän: man finner också,
att öfverallt, der intet främmande eller (Romerskt) bildadt
presterskap förefanns, modersmålet tidigt blir begagnadt, t.
ex. i Ryssland. Men historiographien led häraf det men,
att en mängd utsmyckningar, interpolationer o. s. v.
uppstodo. Afskrifvaren var i tillfälle att göra tillsatser och
ansåg sig dertill berättigad: man ser det hos Nestor; och
äfven de Isländska historieböckerna, t. ex. Snorres, hafva
af sednare copister blifvit utvidgade med grundlösa och
fa-felaktiga tillägg. (Jfr Torfæus, i ett bref till Sperling;
Torfæana 14— Mau ansåg sig i tidehvarf, då begreppet
om litteratur- och culturhistoria ännu ej vaknat, göra
efterkommande en tjeust härmed. Mau erinre sig huru den lärde
Stiernhielm i tryck utgaf Vestgötalagen!). Synnerligen
utmärka sig Isländarne för sin lust för genealogier;
fullständiga, ända till menniskoslägtets vagga uppstigande, slägt-
*) Finnus Job., I. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
