Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schefferus, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
S 11; c i nu b i ; Johannes..
öfver sina Notæ: men öfverheten forböd tryckningen deraf.
Verelius skickade då skriften till S., som vägrade att läsa
den, "ne (yttrar han), si legerem, compulsus solcnni
dicto-rum acrimoiiia, l-esponsiouem cogerer parare." Efter S:s
död lät dock Verelius trycka sin skrift, men S:s arfvingar
utverkade af Gr. Liudsköld ett förhud med 1000 dlr s:mts
vite mot exemplarens kringspridande; upplagan förvarades
förseglad i Consistorii Archiv, men uppbrann till det mesta
£702; de återstående exemplaren frigåfvos 1721. Mellertid
hade detta förbud gått Verelius mycket till sinnes, ocb
äfven Lindschöld berättas hafva ångrat befallningen. — Året
efter sedan Verelius afskickat sina Notæ till sin
vederdelo-uian, erhöll ban enligt uppgift, af Rudbeck ett gammalt
docuiuent, skrifvet på pergament, som 1078 utgafs under
titel af: Annotationes ex Scriptis Karoli, Episcopi Aros.
excerptæ, med Verelii företal och anmärkningar; derigenom
bestyrktes Vereiii mening på det kraftigaste. S. grep genast
pennan och sökte bevisa, alt docuinentet var rentaf
upp-diktadt, hvaröfver Verelius blef så förbittrad, att ban hade
ämnat stämoia honom inför domstol, i fall ban ej kort
derefter dött. Hvarken Peringskiöld eller Er. Benzelius hafva
hetvillat documenter äkthet, men Ihre trädde på S:s sida.
Originalet förmenas hafva uppbrunnit 1702.
I allmänhet var S. den förste, som ville behandla
Svenska Historien med samma kritik, som användes vid den
grekiska och romerska, och ville således icke börja våra
häfder med Japhet och Magog; men här stötte ban emot
nationalkänslan: de äldre dikterna och grillerna, hvarmed
Johannes Magnus, Bureus, Messenierne oeh Verelius framträdt,
blefvo på ett ännu mera lysande och djerfvare sätt
utbildade af Atlanticans fader oeh beskyddades af
Riks-Cancel-leren De la Gardie, Gari XI och Cai l XII. Först i ett
sednare tidehvarf banade Erik Benzelius d. y. och Wilde väg
för sundare åsigter, och i deras spår vandrade, inom
svenska lärdomshistoriens falt, Olof Celsius d. ä., Ihre och Berch;
hvaremot Dalin, ehuru vida mer återhållsam äu svenska
historiens äldre fädei;, på visst sätt kan sägas, hvad den
äldsta tiden beträffar, hafva gjort ott baksteg på den fordna
lattrogenhetens väg. Så mycket större var alltså Scheffers
ära. hvilken på denna enthusiasliska tid stod nästan ensam
med sin varsamma granskning; ban gick tillbaka till de
gamla källorna, jemnförd» andra folkslags uppgifter och
sökte med kritikens fakla i hand leta sig väg till sanningen;
de resultater hvartill han kom voro således vida mera nyktra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
