- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
209

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sergel, Johan Tobias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S u n g c l , Johan Tobias. 209

ledsnad i sjelf, till sitt lynne sträf, blef han mer och mer
frånstötande. Nu började han söka sinnliga förströelser.
Dock visade ban äfven i utsväfningarne en bättre natur: ja
följande drag bevittnar hans cbarakters seger öfver en hans
första ungdoms förvillelser. En afton, sedan fadern, enligt
sin vana, eftersett om ynglingen vore hemma och gången
till sängs, steg ban upp, smög sig ur huset och begaf sig
till ett spelhus, der ban vann en betydlig summa. Sin
fader ovetande gick han morgonen derpå och betalte dess
skuld, den ban sjelf till en del ådragit honom; — men från
denna dag spelte han aldrig mer.

Under detta hvilade icke S:s mejsel. Hans arbeten
vunno mer och mer uppseende, och det ena efter det
andra erhöll Målare-Akademiens belöningar. Så vanns 1700
denna Akademies stora guldmedalj. Den lön han förut af
staten uppburit för sitt biträde vid TArcheveques arbeten,
blef fördubblad, och slutligen, på hans lärares förord,
förvandlad till ett reseunderstöd af tretusen daler silfvermynt,
en på den liden icke obetydlig summa. Sällan har någon
med större förtjusning anträdt sin resa, än Sergel sin
vallfärd till konstens förlofvade land.

I slutet af Augusti 17G7 anlände han till Rom: målet
för hans önskningar hade alltså ändtligen vid 27 års ålder
blifvit hunnet. Men åsynen af ålderdomens mästerstycken,
deras rikedom och skönhet öfverväldigade honom så, att
han föll i modlöshet, och förtviflade öfver nutidens förmåga,
att kunna nalkas den gamla konsten. Svalget syntes honom
för stort, för omätligt. Hans själ föll i domning, hans helsa
började aftyna. Detta tillstånd varade ett år: en resa till
Neapel verkade äntligen på hans sinnen stärkande och
förfriskande och återgaf bans lifsandar spänstighet och mod.
Från denna tid började han arbeta med fördubblad ifver.
Den tiden hade ännu icke hvarken Frankrike eller Italien
(och om andra länder hade hittills knappt varit fråga) på
èn längd af år frambragt något konstsnille af första
ordningen: S. var alltså ensam i sin konst, och trädde i spetsen
för en af honom stiftad association af konstnärer till
inbördes öfning och täflan.

Återgåendet till den classiska antiken blef nu hans syfte,
sedan han funnit att Michel Angelo icke, såsom han förut
förmenat, bragt konsten öfver Grekernes ståndpunkt. Men
S. inskränkte sig ej till blotta härmningen; af de Gamle
lärde han att gå tillbaka till naturen, och i naturen studera

ni o gr. t ex. XIV. 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free