Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfverstolpe, Axel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S i l r v b is s t o l v l , Axel Gabriel
Vise^ ej bedraga, raßta oss som
Tännèr, vaknade nr enlång dvala?
Denna, i »ndra fciiisigter
berßm-liga, kallelse att moralisera,
bar Ør S. tagit fjir kallelse att
paetisera, ehuruväl knappt
någon af Tara m(llne
tidehvarfs-poe-ter ( om icke Gyllenborg och
Sjö-nnac) varit så beröfvad all fantasi.
Dock—lyir» skqfa v» förklara det?
— träffar mwi,|F ö n s t a D e l e b
några fi skaldestycken »f ett
värde, som <)esto lifligare förvånar,
ju sällsammare ocl» liksom
isolerade frgn lielf» ;»!« aktörs
väsende. de stå bland den öfriga
massan. Äro de foster af dessa
ögon-blicks-ingifvelser, som sparsamt
genoyiväruia äfven kallare naturer?
Eller förrida de eu med uppsåt
ijväfd och förvriden kraft?—Jag
meiLar här ff et mästerliga Odet till
Melpomene (s. f>3), Känslan för
Odet utsett, att på detta rum i dag,
sedan hans
omnrkligcloftalaretyst-nat, gifva hans flyktade skugga sin
sista helsning? __ nonilnjla» i
Om jag, 8teg för steg, skulle
vidröra den vidsträckta omfattning,
som tillhörde Herr S:s snille och
hans aldrig hvilande arbetsamhet,
samt det förtjenta anseende ban
geuum begge vunnit, hade jag
ännu ett stort fält att genomvandra.
Itlen jag behöfver i delt» afseende
icke vara samvetsgrann, lian var
ibland antalet af de sällsynta
författare, af hvilkas arbeten man kan
förbigå eu, sjør del, och ända
hafva en tillräcklig öfver, för att
dermed göra fullkomlig rättvisa åt
derus förtjenster och deras ära.
Iluru många samfund, utom edert,
hafva ej med skäl tillegnat sig hans
ljus, hans forskningar, hans vakor?
Fosterlandet (s. 61), Till Solen (s. 114) och på sätt och Tis
Djurkretsen (,s. 170). Dessa verkliga dikter (poemer) sakna kvarken
lyrisk Tärma eller sanning i compositioner Skalden tycks här
con-denserat all sin förmåga, då de vackra ställen vi annars förmått
uppleta, synas vara blott spridda gnistor deraf, t. ex. det bekanta
Èpi-taphium, som slutar imitationen af Grays liyrkogàrds-Elegi (s. 74),
några strofer i de SUenstone’ska Elegierna, här och der i Fablerna,
det rörande lugnet och enfalden i den Åldriges Minne (s. 09) o. s. v.
I förbigående anmärka vi, att i de flesta Förf:s arbeten, som icke
äro Fabler, eller uttryckligen titulerade Satirer, råder
oförändradt samma anda, samma känslograd, samma ton, samma tendens;
så att, om man skrefve Ode der det står Elegi, och Skaldebref der
det står Ode, o. s. v. skulle förhållandet mellan titel och form bli
alldeles detsamma. — Deremot innehåller den Aaiitt Delen, som
nyligen utkommit och derigenom gifvit närmaste anledningen till detta
kritiska försök, nästan ingenting dugligt, utom en efter fransyska^
imiterad Komedi, den Otulige. Det öfriga är ett plågsamt chaoj af
massor, som kallas Elegier, Epigrammer, M adr ig al er m. m.
och aoin lika rigtigt kunde kallas allt i verlden.
Sådant är nu Ilcc:s moget öfverlagda omdöme om llr 8:s
Poetiska Skrifter. Vi hafva i honom funnit en Skald af djup dygdighet,
men arin fantasi; af sundt ^förstånd, men inskränkt i dess omfattning,;
af ädel vilja, men medelmåttig talang. Vi kunna då icke annat,
fastän med den mest oskrymtade vördnad för hans öfriga förtjenster
såsom menniska och medborgare, än neka honom ett rum bland
e-gentliga Skalders antal. Det ar möjligt, att på en lägre
hi|dnings-grad, der $miik,e,n änuu icke anar andra än relativa värden, dessa
Skuldestycken torde verka nied en lifligare effekt, än vi kunna
medgifva dem; inen en transscejnlent kritik kan icke auväuda någon
annan måttstock än den högsta. Kan en granskning, ledd från
absoluta principer, i sina vigtigaste resultater icke vederläggas, så är den
rättvis; och llr S. är da, enligt sitt Företal (I. Del.), förmycket
upphöjd öfver lägre persouliga interessen, för att kunna länge såras deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
