Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S k t t t ii, Julian.
11
skulle för ifrågavarande händelse gälla; men för framtiden
borde i slika fall ej blott regeringen utan ock hela ridet
underskrifva stadfästelsen och det "för rSdets större
anseende skull." Så framträder vid detta tillfälle som S:s
egentliga syftemål bemödandet att förminska regeringens makt och
att så mycket möjligt draga den helst till ständerna, eller
åtminstone till rådet. Vid betraktandet af alla ofvannämnde
motsägelser frestas man nästan till den gissningen, att Joh.
Skytte med alla sina stora egenskaper dock varit af
obestämda och vacklande grundsatser; antingen då detta kom
af naturlig obeslutsamhet i lynnet, eller af bemödandet att
under olika omständigheter göra sig genom olika åsigter
gällande. Han är en bland de personer, som, ehuru mycket
framstående, dock är för häfdatecknaren svår om ej omöjlig
att fullt förklara. Så fanns mellertid äfven under Gustaf
Adolfs tid den mellan högre och lägre stånd vanliga
afundsjukan och bitterheten; men Konungens rättvisa och
allvarsamma regering beröfvade begge partierne både anledning
och lust att bryta ut samt tvingade dem att i stället
gemensamt arbeta på det gemensamma fäderneslandets väl. Också
utgör, anmärker Franzén, "en motstötning af olika
öfvertygelse^ om de än till någon del skulle bestämmas af
ensidiga hänseenden, helsan och lifvet af en stat: liksom i
i bela naturen, blott igenom motsatta krafters strid,
jemnvigt och ordning och lugn åstadkommas. Ett Ståndsnit,
som tillika är nit för för fäderneslandet, som ej skrider
öfver gräasorna af lag och rätt, eller utbryter emot
personer, torde snarare förtjena bifall än tadel" —; en
anmärkning, som äfven gäller för andra tider.
Utom sin lärareverksamhet för Gustaf Adolf, har S.
äfven beredt sig ett odödligt namn såsom vetenskapernas
beskyddare. Upsala universitet räknar från honom och Gustaf
Adolf ett nytt tidehvarf. Han var dess förste ordentlige
Canceller, likasom äfven Dorpts universitets; outtröttlig för
de^s bästa, äfven sedan han 1634 blifvit President i Götha
Hofrätt. Han gaf universitetet lagar och ökte antalet af
dess lärare på egen bekostnad; han undersökte äfven, ofta
sjelf närvarande, dess inre tillstånd, en gång vid ett sådant
högtidligt besök åtföljd af den för vetenskaperna lika
nitiske Oxenstjerna. Det var också i början af S:s
Cancellers-tid, som Gustaf Adolf till universitetet skänkte de
Gustavianska arfgodsen, hvarvid S:s gällande förord anses hafva
varit verksamt, ehuru Konungen sjelf delade S:s nit för
Vetenskaperna och svårligen ansåg sig kunna med heder be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
