Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
S K T T t K , Johan.
hålla gods, som Gustaf I ofta med orätt sig tillskansat och
som till ej ringa del på detta sätt blifvit undanryckta äfven
bildningsanstalterna. Jfr ofvan sid. 5. Skytte hade tvenne
àr före det Konungens donation gafs inrättat den
Skytteanska professionen.
Ifrån Helmstadt hade 1570 den fransyska Ramistiska
philosophien af Olaus Nericius blifvit öfverförd till Sverige,
der den, i följd af sin praktiska tendens, vann liera
anhängare. S., som ansåg beredandet till skicklighet för statens
offentliga värf såsom det högsta i undervisningen, omfattade
med ifver dess scholasticismen bekämpande läror. S. var
den Ramistiska methoden så tillgifven, att han ej allenast
offentligen försvarade den mot Prof. Grämer i Wittenberg,
införde den vid den nnder hans uppsigt ställda, i
Stockholm inrättade, läroanstalt för unga ädlingar*), och i
egenskap af Akademie-Ganceller i flera orationer recommenderade
den i Upsala **), utan ville äfven i de akademiska
constitu-tionerna hafva stadgadt, att professorn i den theoretiska
philosophien aldrig, till grund för sina lectioncr, skulle få
lägga något annat än Rami dialektik. En häftig strid
uppstod vid Akademien, som slutade med hugg och slag.
S:s nit för undervisningen sträckte sig äfven till de
mindre läroverken, för hvilka han sjelf utkastade en plan,
som ännu förtjenar uppmärksamhet. I hans vård
anförtroddes äfven Lapparnes undervisning. I Piteå inrättades en
skola, som sedan flyttades till Lycksele och hvilken till en
början nästan belt och hållet grundades pä enskild
bekostnad af Konungen och af S. samt genom medel, som denne
sednare för sådant ändamål hos nitälskande samlat. Det var
genom ett sådant nit för bildningen, som "Gustaf Adolfs
tidehvarf utgjorde den egentliga öfvergången från Sveriges
medeltid", enligt Geijer III. 82.
Så väl S. som Oxenstjerna voro emot Gustaf Adolfs
deltagande i Tyska kriget. På ett S:s inkast: Si rex erit
victor, non se adjungent Germani, sin victus, se subtrahent,
svarade Gustaf Adolf: Si rex victor, illi præda erunt. Denna
ordvexling har Heising tagit till motto på sin afhandling
om Gustaf Adolf i Tyskland, hvilken förekommer i en 1846
utgifven märklig skrift: "Magdeburg, nicbt durch Tilly
zer-stört." Denna varsamhet hos S. och Oxenstjerna egde vis-
*) Upplöst af pesten 1629.
**) S:s häftiga oration mot den Aristoteliska philosophien, hållen
i Upsala IG40, läses i Nettelbladts Schwed. Bibi. IT. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
