Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuart, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Sivakt, Carl Magnus.
fick — intet. Med sitt segrande svärd midt i hjertat af
Danmark borde han kunnat vinna en större fördel, än det
osäkra afväpnandet af en granne, som vid första tillfälle
kunde återtaga vapen, ja, som ej ens nu, så snart faran var
förbi, uppfyllde fredsvilkoren. Hanhända skulle ban i denna
fred, helst om Köpenhamn fallit, kunnat innesluta äfven sina
öfriga fiender. Men hans blinda hämndlystnad sökte dem i
deras eget land.
Vid den ärorika gången öfver Dilna 1701 är hedern af
konstens och vetenskapens biträde S:s tillhörighet. Det är
naturligt, att Dahlberg, såsom förman, med sitt namn ocb
bifall beseglat S:s verk, kanske äfven ined sitt råd bidragit
till dess plan: det enda, hvari hans höga ålder tillät honom
att deltaga. Anordningen och verkställigheten tillhörde S.
allena.
Liksom landstigningen på Seland, kunde ock Dünas
öfvergång haft den förmånligaste fred till följd. Bengt
Oxenstierna skref från sin dödsbädd ett bevisande och
hjertgripande bref derom. Carl, döf för förnuftets och klokhetens
röst, tänkte aldrig på någon fördel för Sverige; ban ville
endast
Med svärdet plocka l;ronor nu
Och, gudaskönt! ge bort dem genast.
S:s vacklande helsa tillät honom ej följa Konungen
längre än till Kurland, der han bygde förskansningar vid Bantsch
ock Liebau och höll i Konungens namn rådslag med
sändebud från Lithauen. Detta land var deladt mellan Sapiehus
och Oginskys partier. Carl förklarade sig för det förra och
bragte derigenom emot sig en fiende, som för tillfället
sysselsatte honom mer än de stora makterna. Nu skulle
Oginsky förföljas från ort till ort, ej utan fara för Konungen att
en natt tillfångatagas. En följd häraf var den ändring i
Konungens plan, att ban IVån Kurland, der S. redan hade
in-delt arméen i vinterqvarter, bröt upp och tågade fram till
Lithauen. S. stannade emellertid som Gouverneur i
Kurland 1702.
Under sin förvaltning, som varade föga öfver året, hade
S. ej blott återställt ordning och lugn, utan upphjelpt
hushållning och handel, förbättrat kyrkoväsendet och
lagskipningen, inrättat ett eget garnisons-regimente och vunnit 21
segrar.
Nu blef S. 1705 General-Lieutennut och Friherre;
erhöll rättighet att tillsätta officerare vid de under honom
stående trupper och emottog efter den nyss aflidne Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
