Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunnanväder, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sunnanväder, Peter. 203
tänkte plundra de andliga stiftelserna och grundlägga den
danska adelns herravälde i landet, så tvangs det nationala
partiet, andlige och verldslige, att försvara katholicismens
sak, till och med om de under andra förhållanden hade
varit gynnsamt stämde för Luther. Motsägelserna i
Erkebiskopens och Hans Relfs religiöst-politiska förhållande kunna
sannolikt på detta sätt förklaras.
Sådan var den norske Erkebiskopens ställning. Hura
naturligt, att han skulle upptaga Sunnanväder såsom en
förtrogen vän och att denne förbands till tacksamhet. Deras
ömmaste interessen voro för öfrigt desamma. S. ansågs för
en "trons martyr" af Erkebiskopen, som "ej hade mycket
behag till den religionsförändring Gustaf förehade i Sverige"*).
Mellertid hade Malmö Recess åstadkommits, som
innehöll en förbindelse mellan Fredrik och Gustaf, alt
flyktingar från ena riket ej skulle skyddas i det andra. På denna
grund skref Gustaf i Mars till norska Riksrådet med
erinran härom, tydligen syftande på S., ehuru ej utsättande
hans namn. Han åberopar deri sitt "contract med högborne
förste konning Fredherick och Danmarckx richis raadh"**).
Men Norges Riksråd hade ingen del i Malmö Recess,
hvilket Gustaf här sjelf indirect erkänner. Detta åberopas ock
längre fram i bref från V. Lunge till Gustaf 1327 ***).
Enligt Malmö Recess, sådan den förekommer hos Huitfeld †) ,
Tegel ††) och hos Celsius †††), finnes ingen ting anfördt om
nämnde förbehåll; möjligtvis har en särskild artikel derom
blifvit uppsatt, hvartill man kunde sluta af Dalius
framställning †*). För öfrigt talas blott i största allmänlighet om
"godt naboskap." Mellertid visade Gustaf sjelf vid samma
tid ingen vänskaplig stämning mot Norge, då han, sedan
skälet, hvarför svenska troppar 1323 besatte Viken, hade
upphört, framgent förhöll Norrmännen detta dem då
tillhörande landskap, hvilket han 1526 visade sig ämna
behålla, helst han då befästade Olufsborg †**).
Den 12 Aug. 1525 skrifver den längre fram mot
Gustaf upproriske Måns Bryntesson på hans vägnar elt artigt
bref lill Erkebiskopen †*»*) i Throndhiem (nu ej till
Riksrådet), och som det synes äfven enskildt till flera betydande
*) Strinnholm II. 484. **) Saml. till Norsk Hist. I. -403.
**♦) Auf. st. sid. J52S. †) Sid. 1271. ††) Gustaf
I:s Mist. I. 91. †††) Gustaf I:s Hist. 5:e uppl.|^I. 234.
†*) Sv. Hist. III. 110. †* ) Huitfeld sid. 1298.
†***) Saml. till Norsk Hist. I. 484.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
