Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svudbshg, Jesper.
271
huru myndig och mägtig han inbillade sig vara, kunna röra
ett hår på hans hufvud." ’"Detta spel, tillägger han, är
intet i går eller förrgår med mig begynt, utan längesedan
för några och 50 år sedan." Derpå upprepar ban några af
sina förra förföljelser, som ej kunnat hindra hans
befordringar och utbrister i de sublima orden: "åtmiustone vet jag
att min ängel får af Gud befallning alt halva tillreds ena
krono att sätta på mitt hufvud när jag skiljs hädan och
kommer i Guds rike. Imellertid sätter jag mig på mitt
hedersställe neder fast med större frimudighet, fröjd och
beröm." I brefvet till drottningen upprepas, hvad ban
munt-ligen berättat vid hennes regerings tillträde, buru hennes
fader ej långt fore sin död sagt till honom: "jag har nu
regerat i try och tjugu är i Sverige j först jag vart konung
trodde jag alla menniskor, nu tror jag ingen", hvarpå S.
svarat "att tro alla är intet godt, ty der äro många arge och
illasinnade till." Konungen hade derpå genmält: "de äro
alltför många." S.: "men att tro ingen är ock intet godt;
ty der äro månge välsinnade och redlige till" — hvartill
konungen yttrat: "nu är det för senl." Samma berättelse,
den S. äfven gjort för Carl XII, beledsagad af en
för-mauing till drottningen att pröfva dem hon anförtrodde sig
åt, var det som uttydts till hans värsta. Men harmen mot
S. hade nog djupare rötter. Det mägtiga adelspartiet kunde
icke glömma det ban med oskonsam skärpa bestraffat deras
högmod och titelsjuka och särskildt gisslat det skamliga
missbruket af patronatsrätten i Adelns händer. "Det stack
dem, säger S., för starkt 1 ögonen: det skar dem i hjertat;"
hade han ej haft högre försvar, så h:»de längesedan hans
fiender "kommit honom om lif och lefverne." Men
visserligen var det ej att blidka fienderna, då ban öppet vid
riksdagen uppträdde mot deras herrsklystnad, och, frimodigare
än den öfverröstade Erkebiskopen Steuchius, "som ej var
någon talande eller stridig man", i presterskapets namn
förklarade): "att det ingalunda kunde erkauna sig berättigadt
att fråntaga öfverheten den magt, Gud i sitt ord tillagt
den, ty ingen konung i bela den II. S. hade haft en sä
inskränkt magt", som den de nu ville medgifva drottningen.
"När magten blifver så inskränkt, visas jag ifrån det ena
Collegio till det andra, ifrå det ene holet till det andra
och får gå bela åhrén och vänta inan jag får svar. — Jag
hafver i Skara DomCap. mer att säga bland mina bisittare
och capitelsmän. Vi skola ock väl akta oss alt vi icke
binda händerna på öfverheten allt för strängt att hon icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
