Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SvBbßBno, Jesper. 273
fråga uppstod oui medel för att afhjelpa nöden i "de
betryckte tider", föreslog S. dels att liksom i andra riken "lägga
taxa på rökar(?), peruquer och carosser", dels att heldre
tillgripa kyrkornas silfver än alt förhöja contributionen. En
annan nämnde juveler. S. svarade: "om det vore penningar
för alla juveler, som till intet duga, skulle det blifva eu
stor summa af." Skara domkyrka hade "en gullkalk, som
kunde något förslå", men ban tvekade att tillstyrka
tillgripandet. lian vore beredd att "gifva halfva lönen bort", om
det gällde. De andra stånden hade yrkat att presterna skulle
gå före med detta exempel. I allmänhet hörde S. till de
liberalaste riksdagstalarne af sitt stånd. 1713 biträdde han
den meningen att om konungen ej gjorde något till freds
afslutande skulle prinsessan U. E. anmodas att åtaga sig
styrelsen. 1710 förklarade ban sig emot eden, som förband
enhvar att angifva hvem som tillstyrkte souveränieletens
återinförande, ty "det torde någon generalsperson eller någon
annan hviska enom i öronen" sådana förslager; o. s. v.
Alan dome hur mau vill om S:s "största svaghet" att
lägga sig så starkt emot konungamagtens inskränkning: det
vissa är att han intet handlade utan i fullkomligaste
öfverensstämmelse med sin öfvertygelse, helst det icke kunde
vara honom fördoldt hvilken byklerska U. E. och hvilken
svag furste hennes gemål var. Det var således
konungadömets idé som, faltad i theokratisk anda, stod helig för hans
öga, ännu då han såg den kungliga personens ovärdighet.
Dessutom var det icke "envålds-regementet" han stred för;
tvärtom bekände han öppet sin tanka om dess skadlighet
och att "den, som sådant åter införa ville, borde vara
förfallen till straff." Det var endast den ytterliga
inskränkningen ban förklarade vådlig. Han hade för öfrigt erinrat U.
E. att endast den thron är fast och stadig, som "står på
dessa fyra fötter 1) gudsfruktan, 2) rättvisa, 3) mildhet och
4) christligt tålamod." (Dermed kan jemföras hva’d hau
tillförene (1688) i en predikan iuför Carl XI yttrat, att Guds
ära, församlingens välstånd, undersåtarnes välmåga äro
fyra starka stolpar för thronen." Att hau icke mer än
fordom lät furstegunst inverka på sin öfvertygelse må följande
berättelse med S:s egna ord i sin mån intyga. "Att jag icke,
skrifver han,] hycklade med majestätcrna, att dermed vinna
gunst, vill jag ett i korthet berätta hvad jag en gång i
enslighet och förtroende sade till kon. Fredrik: "Ihr Al:t muss
nicht ungnädigt annehmen dass ich såge Ew. Al. was die Leute
BIOGR, LKX. XVI. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
