Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’274
< Svedberg, Jesper.
übcrall rcden von Ew. M. — Nej, was sägen sie? . . E. M.
giebt so viel Geld weg. . . Das ist wahr . . doch såge mich,
ob ieb ein Ducat von schwedischem Geld bat weggegeben,
Ich babe von meinen Land vierzen tausend Ducaten
jähr-lich; davon gebe icb. Was sägen sie mehr? Sie sägen dass
Ihr M. so selten gebe in Rath . . . das ist nicht zu
verwuu-diern: Ieh habe dar sechzehn præceptores." —
Ännu några drag af S:s förhallande till konungahuset.
Hösten 1722 gjorde D. D. >1. M. ett besök på Brunnsbo,
sedan de fullbordat brunnscuren i Medevi. S. reste dem till
mötes. Konungen hade farit till Hunneberg att jaga. D. 4
Sept. spisade S. hos drottningen på Häggatorp. Derifrån
togs resan titi Höjentorp, som nedbrann medan de voro der.
Derpå kom H. M. "i blå mörkret" till Biskopsgärden, tillika
med K. Råden Cronbjelm, Dükert ocb Ekebla och en
väldig hop af Cavaillerare och krigsbefäle — så att all rum,
hade de änn varit så månge till, blefvo upptagne. Några
dagar derefter höll konungen mönstring utanför porten. S.
"uppvaktade med bön morgon och afton." D. II Sept.
"reste Majestäterne bort." S. förärades pä Brunsbo 100
du-cater och en Kröningspenning af purt guld om 30 ducaters
vigt. Hans hustru fick af drottningen ett silfverfat roed kanna
om 00 lod och "10 ducaler till förgyllning." — Aret förut
hade S. skrifvit till konungen om "ett och annat till våra
Americaners fromma" med anledning af ett hederligt tillbud
från en Seb. Tham att på sin bekostnad låta för nämnda
ändamål trycka en bibel i Skara. Saken, så lätt den varit
afgjord, drogs ut på tiden. Ännu då S. kom till riksdagen
1723, låg den oafgjord. Han föredrog den för sitt stånd.
Omsider gaf äfven Ridderskapet sitt bifall, och "då
ändtligen", skrifver S. ironiskt, "får H. M. efter 5 ärs förlopp
lof att dertill samtycka."
Sveriges enväldesperiod inföll då i kyrkan försiggick en
brytning mellan tvenne tidehvarf, det ena af en välkänd
författare benämdt symbotieismens, det andra pietismens. S.
var bland dem, sora miigtigast bidrogo till denna brytning
i Sverige, anseende det tvång, symbolicismeu utöfvade, större
än det som enväldet medförde. Redan då ban lly t tade
såsom akademisk lärare till Upsala var han känd d. v. s.
misskänd såsom en vän till pielismeu och detta hade äfven varit
orsaken till hans psalmboks nederlag. Men kan han anses
såsom en pietismens representant i Sverige, så måste det
medgifvas att den var vida bättre än sitt rykte. Vanrykte
ådrog den sig enkannerligen genom sina conventiklar. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>