Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swkdeniioiig, Emanuel.
Exempel på imaginationens verkningar äro oräkneliga,
alltifrån uppenbarelser ur de öfversinliga regionerne till
hvardagslifvets föreställningar. Gassendi hade en gång en
plågsam dröm. Vaken, reflccterar han öfver den.
Drömmen återkommer och fattas nu blott som en illusion; men
förnuftet var ej mäktigt att förjaga bilderna, förrän G. slog
sig sjelf i ansigtet och således kallade de yttre
pcrceptions-krafterne tiil hjelp. Den bekante fördomsfienden Nicolai
sjuknade af busliga sorger i stark ncrvfeber *). Vid full
sansning och fullkomligen redigt bruk af sitt förnuft, såg
ban vid ljus dager meuniskoligurer inställa sig omkring
honom, föreställande både lefvande och aflidna bekanta ideras
kläder af åtskilliga färger, igenkännliga i skick och
anletsdrag. Sällskapet var i början tyst; men med tilltagande
sjukdom hörde han tydligen figurerna tala. Läkare och
vänner fingo del af dessa apparitioner. Sjelf följde dem N.
med sträng uppmärksamhet. Mellertid gjorde lakemedlen och
isynnerhet åderlåtningarna verkan: figurerna började först
blekna, färgerna försvinna; småningom föllo de sjelfva
sönder, så att buffud, armar, ben sväfvade om hvarandra.
Slutligen försvann bela pbantasmagoriet. N. ingaf berättelse
derom till Vet. Akademien i Berlin.
Wieselgren anförer**) en bekännelse af Tegnér att i
början af 1820-talet ej sällan i skymuingen pbantasibilder
grupperade sig för hans inre öga ända till illusioner af yttre
syn och sedan utvecklade sig dramatiskt, utan att han sjelf
egde förmåga att bestämma utvecklingens gång ocb
slutresultatet. Han bedröfvades deröfver och erinrade om andra
själsabnormiteter i sin slägt. W- anmärker vidare: "Under
febersjukdomar kommer en hvar i detta tillstånd, hvilket
kan fortfara äfven sedan medvetandet om synernas
dunst-väsende återvunnits, Efter en svår nervfeber 1810 erfor
Förf. möjligheten af denna siare-egenskap och då synerua
blefvo förfärliga och således plågsamma, fanns blott ett
hjelpmedel, nemligen att hälla ögonen öppna, då alla syner
försvunno, men tråden i syndramat återknöts, när ögoneu af
matthet åter föllo samman. Skulle de ej genom någon än
större eller annorledes verkande psychisk abnormitet
kunnat fortgå äfven, då ögonlocken voro öppna? Möjligen
*) Jfr en artikel om Hallucinationer, införd i Deutscbc
Viertel-jahrschrift för några år sedan.
**) Sveriges Sköna Litteratur IV. 277.
IIIOCH. LKX. XVI. 2S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
